miércoles, 11 de enero de 2017

Folkliga massprotester i Mexiko mot en kraftig höjning av bränslepriserna

Repression och provokationer har kännetecknat de fredliga massprotesterna mot "El Gasolinazo", den kraftiga höjningen av priserna på bensin och diesel den 1 januari 2017. En polis har dödats och 700 har gripits vid denna pressläggning.


Folkliga massprotester i Mexiko mot en kraftig höjning av bränslepriserna

Av Dick Emanuelsson

Massprotester pågår sedan årsskiftet efter att regeringen Enrique Peña Nieto höjde priserna på bensin-och diesel med 20 procent den 1 januari. En dödad, massor av skadade och vid denna pressläggning 1500 gripna av den federala polisen.

Det är den högsta höjningen av bränslepriserna på 20 år. Barrikader har rests i ett hundratal städer. Bensinmackar har ockuperats och många har vandaliserats, i vad som verkar vara provokationer av aktivister från regeringspartiet PRI.

President Enrique Peña Nieto är skakad.
– Justeringen av bensinpriset är inte ett resultat varken av Energireformer eller av Skattereformen och det har heller inte en bakgrund i höjningen av skatterna, sa en skakad Nieto när han framträdde i nationell direktsändning i slutet av förra veckan.

Men presidenten påminns nu av sina politiska motståndare om att det var just dessa reformer som Nieto påstod skulle sänka bensinpriserna, ett löfte som han hade utfärdat under valkampanjen 2012 och som han upprepade nästa varje år fram tills den 31 december 2016 då beslutet blev officiellt; bensin&diesel ska höjas med 20 procent från och med i morgon.

Nyliberal nivellering av priset

José Humberto Montes de Oca Luna är internationell sekreterare i SME, Sindicato Mexicano de Electricistas, ett av Mexikos stridbaraste fackförbund som organiserar de anställda inom den statliga delen av landets elbolag. Till Flamman säger han att det vi nu ser är resultatet av på gator och torg är konsekvenserna den nyliberala modellens härjningar som slår mot en stor majoritet av Mexikos befolkning.

– Argumentet för en höjning av bensinpriset är att det nivellerar priset med den internationella marknaden. I verkligheten anser SME att det är Energireformen som haltar. Reformen godkändes i december 2013 och öppnade för en privat exploatering av olja och elektricitet och för det utlovades lägre bränslepriser. Reformen satte stopp för det statliga Pemex (Petroleos Mexicanos) monopol på energimarknaden i Mexiko, det vill säga en eftergift för det internationella kapitalet.

José Humberto Montes de Oca Luna är internationell sekreterare i SME. FOTO: DICK EMANUELSSON.


Importerar bränsle från USA

Pemex är ett mexikanskt statligt petroleum- och naturgasbolag som verkar i alla delar av petroleumindustrin och dagligen producerar omkring 2,5 miljoner fat petroleum och sex miljoner kubikmeter naturgas. De har sex oljeraffinaderier, åtta kemisk-tekniska anläggningar, nio naturgasanläggningar och 83 terminaler för transport av petroleum och naturgas via både land och till sjöss. Pemex har också fler än 10.000 bensinstationer runt om i landet.

– Med Energireformen har den märkliga situationen uppstått att vi köper bensin från USA. Folk som bor i gränstrakterna och kör över till USA-sidan köper bensin billigare där än i Mexiko. Det oljeproducerande Mexiko exporterar 80 procent av sin olja till utlandet.

– Det andra problemet är att Pemex tidigare bidrog med nästan 40 procent av statens inkomster, pengar från de vinster som Pemex genererade. Dessa bidrag till staten är i dag mer eller mindre borta efter att stora delar av Pemex har privatiserats och staten investerar inte i företaget. Därför lägger nu regeringen bördorna på det mexikanska folkets axlar.

Repression

Pemex är onekligen i kris med förluster på 40 miljarder dollar 2015 och en skuld på nära 100 miljarder dollar. På det ska vi lägga det faktum att företagets raffinaderier inte har underhållits eller fått de nödvändiga investeringar vilket gjort att deras kapacitet har sjunkit till 60 procent. Förväntningarna för 2017 är en dagsproduktion på mindre än två miljoner fat per dag, den lägsta siffran sedan 1980 och drygt hälften av vad landet förbrukar. Oljelandet Mexiko tvingas importera den andra hälften från USA.

President Nieto försökte försvara prishöjningen när han framträdde på ”Sjuksköterskornas Dag” den 6 januari.

– Det är för att slå vakt om de sociala programmen och försvara de som lite har, sa Nieto till pressen och sjuksköterskorna.

Men talet övertygar inte mexikanerna som i massor har gått ut på gator och torg för att protestera. Statens och presidentens svar har varit skoningslös och repressiv, säger Montes. Enbart i delstaten Veracruz har 300 personer gripits.

– På många håll har människorna gått ut spontant för att protestera för höjningen av priserna på bensin- och diesel slår på alla priser i samhället. Det finns en utbredd vrede som uttrycks i ett fredligt folkligt motstånd.

Regeringsprovokationer?

Men, säger fackföreningsledaren Montes, det finns grupper som verkar komma från regeringspartiet (PRI) som har framkallat våldsamheter och vandalism.

– Det finns indikationer på att dessa organiserade grupper vill framkalla ingripande från statens repressiva organ mot det berättigade folkliga missnöjet. Dessa grupper har som mål att bryta den breda enighet som råder om att slå tillbaka de våldsamma prishöjningarna.

Det är inte bara höjningar på bensin och diesel som slår mot mexikanernas levnadsstandard. I slutet av januari kommer även priserna på el- och naturgas att höjas. Den senare används i allmänhet i de mexikanska hushållen vilket återigen slår hårt mot familjer med många barn och låga inkomster.

För president Peña Nieto återstår det 18 månader av sin regeringsperiod som har varit kantad av många skandaler och korruption. Många vill redan i dag att Nieto avgår. De pekar på att enbart under hans period har priset på bensin och diesel ökat 48 procent.


viernes, 6 de enero de 2017

[Audio] Masivas protestas populares en México en contra el ¡“Gasolinazo”!

Varios muertos y centenares de detenidos en las masivas manifestaciones y protestas en contra el “Gasolinazo”.


[Audio] Masivas protestas populares en México en contra el ¡“Gasolinazo”!

Habla José Humberto Montes de Oca Luna, Secretario Exterior del SME, Sindicato Mexicano de Electricistas

Por Dick Emanuelsson, Resumen Latinoamericano

TEGCUIGALPA-CIUDAD DE MÉXICO / 2017-01-06 / El aumento de los precios de gasolina y diésel con 20 por ciento sacude al gobierno del presidente Enrique Peña Nieto. Ya se reportan de varios muertos y centenares de detenidos en diferentes partes del estado mexicano.

Hay activistas enviados por el partido del gobierno del PRI que provocan con el pretexto para ejecutar la represión en contra de las grandes y pacíficas manifestaciones en todo el país, nos cuenta José Humberto Montes de Oca Luna, Secretario Exterior del SME, Sindicato Mexicano de Electricistas, uno de los sindicatos más combativos y clasistas de México en la siguiente entrevista.

Audio [13 min.]: 
Entrevista con José Humberto Montes de Oca Luna, Secretario Exterior del SME, Sindicato Mexicano de Electricistas 
https://app.box.com/s/3h7vkzw0gh5tugx21xzf63nhvimztwk1



José Humberto Montes de Oca Luna, Secretario Exterior del SME. FOTO: DICK EMANUELSSON.

lunes, 27 de junio de 2016

Mexikanska lärare i uppror mot nyliberal utbildningsreform

Den federala polisen, som är mer militär än polisiär, sköt ihjäl 13 lärare i den lilla mexikanska staden Nochixtlán med knappt 20.000 invånare där lärarna gick ut och protesterade mot den nyliberala utbildningsreformen. Ställ dig frågan vilken reaktionen skulle ha blivit i Washington, Stockholm eller London om massakern hade ägt rum i Caracas eller Havanna? Men nu är det Mexiko, en till USA lojal högerregering där ingen "Demokratiska Charta" från OAS föreslås.




Mexikanska lärare i uppror mot nyliberal utbildningsreform


Av Dick Emanuelsson



TEGUCIGALPA / 2016-06-25 / Sedan två veckor pågår intensiva protester från miljoner lärare i Mexiko. Vägbarrikader, demonstrationer och konfrontationer har hittills kostat 13 lärare livet, ett dussin har försvunnit och över 200 har skadats.



Protesterna riktar sig mot den utbildningsreform som PRI-regeringen Enrique Peña Nieto införde 2013 men som på grund av de massiva protesterna inte har införts ännu i delstaten Oaxaca.



Det handlar i första hand om en ”värdering” av lärarna som ser reformen som ett försök att avskeda lärare och minska utbildningssektorn inom den offentliga sektorn. I stället gynnas den privata kommersiella utbildningssektorn.



– Protesterna handlar också om den klassiska nyliberala modellen om att decentralisera ansvaret för utbildningen, från staten till kommunerna, säger läraren David Estrada Baños, medlem av ledningen för avdelning 22 i Oaxaca, medlemsorganisation i CNTE, den Nationella Lärarsamordningen, till Flamman.


David Estrada Baños, talar på ett möte för lärarnas avdelning 22 för CNTE i Oaxaca.



Massaker på lärare



Det är i Oaxaca och den lilla kommunen Nochixtlán med knappt 20 000 invånare som den federala polisen öppnade eld mot hundratals lärare och demonstranter som deltog i demonstrationerna över hela Mexiko söndagen den 19 juni. En efter en föll lärarna till marken som färgades blodig. Videofilmerna visar tydligt att det är polisen som skjuter trots att den påstod att den utsattes för eldgivning från de obeväpnade lärarna.

Lärarna som byggde barrikader och försvarade sig med stenar, attackerades från alla håll, även från luften.
Lärarna begravs på den enkla begravningsplatsen i Nochixtlán.




När Flamman talar med David Estrada har han precis avslutat ett möte med ledningen för avdelning 22 i Oaxaca. Avdelningen är känd i Mexiko som en av de mest stridbara bland de fem miljoner mexikanska lärarna. På mötet gjordes en värdering av en veckas protester och antalet döda, sårade, försvunna och gripna lärare. På dagordningen stod också de kommande uppgifterna.



– Vi beslutade om nya blockader och vägspärrar på strategiska punkter i delstaten. Nya sociala och folkliga rörelser ansluter sig hela tiden till våra protester och organiserade föräldrar till skoleleverna blir allt aktivare, medvetna om att det är deras barns framtid som står på spel.



Samma dag som jag pratar på telefon med David Estrada har även en 24-timmarsstrejk bland hälsovårdsarbetare inom den offentliga sektorn, från städare och sjuksköterskor till läkare, brutit ut. ”Kampen är gemensam”, understryker Estrada.



– Lärarfacket har krävt seriösa förhandlingar och inte sektorsvisa eller delstatsvisa förhandlingar utan direkta förhandlingar med regeringen för att komma fram till en lösning. Och vi backar inte. Ursprungligen hade vi upprättat 19 blockader i Oaxaca, nu utökas dessa till 37, uppger Estrada.



Han berättar att medierna, som i andra latinamerikanska länder, inte visar en korrekt bild av vad som händer under protesterna. En reporter som bevakade händelserna sköts ihjäl och medierna citerade polisen som pekade ut lärarna som ansvariga, trots att deras enda vapen är stenar och barrikader.



– Oaxaca och delstaten Michoacán är två delstater där lärarna inte accepterar det sättet varpå som myndigheterna vill göra värderingen av lärarna. Det är ett sätt att avskeda lärare inom den allmänna skolan.

Delstaten Oaxaca är granne med delstaterna Guerrero och Chiapas med extrem fattigdom på landsbygden som är offer för en politik som gynnar transnationella gruvbolag som plundrar dessa delstater på sina rika mineraler.




”Kommunalisering” av utbildningen



I delstaten Oaxaca finns det över 570 kommuner och 16 olika ursprungsbefolkningar. Delstatsguvernörerna och kommunerna föreslås bli ansvariga för utbildningen i den decentralisering av Mexikos utbildningsväsende som reformen stipulerar.



– I konkreta uttryck handlar det om den tunga posten i budgeten som är lärarnas och andras löner, underhåll av skolor, byggnader, el, vatten och telefonkostnader, eller bygganden av nya skolor. Det är den andra tunga punkten i reformen som fått lärarna att demonstrera och protestera sedan 2013.



– Oaxaca är den delstat i Mexiko som har mest ursprungsbefolkningar, sammanlagt 16. Författningen säger att inför varje konstitutionell förändring måste befolkningen rådfrågas och det har man inte gjort. För kommunerna, speciellt de fattiga, blir det en ohållbar situation när de 13.000 skolorna i delstaten ska få sin budget beslutad av de kommunala myndigheterna. Oaxaca och delstaten Guerrero har de fattigaste kommunerna i hela Mexiko men rikt på mineraler, skog, vatten och andra naturresurser.



Förra lördagen demonstrerade tiotusentals lärare i centrala Mexiko City. Men de var inte ensamma, hundratals folkrörelser har anslutit sig till lärarnas strid och dessa grupper inte bara stöder lärarna utan ställer även egna krav på regeringen.



Dick Emanuelsson

I lördags demonstrerade tiotusentals lärare i huvudstaden Mexiko City till vilken ett 100-tal folkrörelser anslöt sig.


Entrevista con David Estrada Baños, de la seccional 22 del CNTE:





Fakta lärarfacket i Mexiko:
SNTE, Sindicato Nacional de Trabajadores de la Educación är det officiella regeringstrogna lärarfacket. Skandaliserat av en genomträngande korruption bildades 1974 i protest CNTE, la Coordinadora Nacional de Trabajadores de la Educación. Det är CNTE som har mobiliserat hundratusentals lärare under de senaste veckornas protester i Mexiko.
1989 utsågs Elba Esther Gordillo Morales till SNTE:s ordförande på livstid (Sic!). Hon tillhörde även ledningen för det lika korrumperade regeringspartiet PRI. Hon satt i 24 år som SNTE:s ordförande men fängslades 2013 anklagad för korruption, stöld av medlemmarnas pengar som placerades i flera bankkonton i utlandet samt inblandad i mord. I konflikten med PRI bildade hon partiet Nueva Alianza 2005. Hennes dotter nominerades och valdes till parlamentet.
Varje lärare och medlem betalar en (1) procent av sin lön i medlemsavgift till SNTE.
CNTE är den raka motsatsen till SNTE och har en klar politisk plattform i strid mot den nyliberala utbildningspolitiken. CNTE har krävt en demokratisering av SNTE.