 |
| Repression och provokationer har kännetecknat de fredliga massprotesterna mot "El Gasolinazo", den kraftiga höjningen av priserna på bensin och diesel den 1 januari 2017. En polis har dödats och 700 har gripits vid denna pressläggning. |
Folkliga massprotester i Mexiko mot en
kraftig höjning av bränslepriserna
Av Dick Emanuelsson
Massprotester pågår sedan årsskiftet
efter att regeringen Enrique Peña Nieto höjde priserna på bensin-och diesel med
20 procent den 1 januari. En dödad, massor av skadade och vid denna
pressläggning 1500 gripna av den federala polisen.
Det är
den högsta höjningen av bränslepriserna på 20 år. Barrikader har rests i ett
hundratal städer. Bensinmackar har ockuperats och många har vandaliserats, i
vad som verkar vara provokationer av aktivister från regeringspartiet PRI.
 |
| President Enrique Peña Nieto är skakad. |
–
Justeringen av bensinpriset är inte ett resultat varken av Energireformer eller
av Skattereformen och det har heller inte en bakgrund i höjningen av skatterna,
sa en skakad Nieto när han framträdde i nationell direktsändning i slutet av
förra veckan.
Men
presidenten påminns nu av sina politiska motståndare om att det var just dessa
reformer som Nieto påstod skulle sänka bensinpriserna, ett löfte som han hade
utfärdat under valkampanjen 2012 och som han upprepade nästa varje år fram
tills den 31 december 2016 då beslutet blev officiellt; bensin&diesel ska
höjas med 20 procent från och med i morgon.
Nyliberal nivellering av priset
José
Humberto Montes de Oca Luna är internationell sekreterare i SME, Sindicato Mexicano de Electricistas,
ett av Mexikos stridbaraste fackförbund som organiserar de anställda
inom den statliga delen av landets elbolag. Till Flamman säger han att det vi
nu ser är resultatet av på gator och torg är konsekvenserna den nyliberala
modellens härjningar som slår mot en stor majoritet av Mexikos befolkning.
–
Argumentet för en höjning av bensinpriset är att det nivellerar priset med den
internationella marknaden. I verkligheten anser SME att det är Energireformen
som haltar. Reformen godkändes i december 2013 och öppnade för en privat
exploatering av olja och elektricitet och för det utlovades lägre
bränslepriser. Reformen satte stopp för det statliga Pemex (Petroleos Mexicanos)
monopol på energimarknaden i Mexiko, det vill säga en eftergift för det
internationella kapitalet.
 |
| José Humberto Montes de Oca Luna är internationell sekreterare i SME. FOTO: DICK EMANUELSSON. |
Importerar bränsle från USA
Pemex är
ett mexikanskt statligt petroleum- och naturgasbolag som verkar i alla delar av
petroleumindustrin och dagligen producerar omkring 2,5 miljoner fat petroleum
och sex miljoner kubikmeter naturgas. De har sex oljeraffinaderier, åtta
kemisk-tekniska anläggningar, nio naturgasanläggningar och 83 terminaler för
transport av petroleum och naturgas via både land och till sjöss. Pemex har
också fler än 10.000 bensinstationer runt om i landet.
– Med
Energireformen har den märkliga situationen uppstått att vi köper bensin från
USA. Folk som bor i gränstrakterna och kör över till USA-sidan köper bensin
billigare där än i Mexiko. Det oljeproducerande Mexiko exporterar 80 procent av
sin olja till utlandet.
– Det
andra problemet är att Pemex tidigare bidrog med nästan 40 procent av statens
inkomster, pengar från de vinster som Pemex genererade. Dessa bidrag till
staten är i dag mer eller mindre borta efter att stora delar av Pemex har
privatiserats och staten investerar inte i företaget. Därför lägger nu regeringen
bördorna på det mexikanska folkets axlar.
Repression
Pemex
är onekligen i kris med förluster på 40 miljarder dollar 2015 och en skuld på
nära 100 miljarder dollar. På det ska vi lägga det faktum att företagets
raffinaderier inte har underhållits eller fått de nödvändiga investeringar
vilket gjort att deras kapacitet har sjunkit till 60 procent. Förväntningarna för
2017 är en dagsproduktion på mindre än två miljoner fat per dag, den lägsta
siffran sedan 1980 och drygt hälften av vad landet förbrukar. Oljelandet Mexiko
tvingas importera den andra hälften från USA.
President
Nieto försökte försvara prishöjningen när han framträdde på ”Sjuksköterskornas
Dag” den 6 januari.
– Det
är för att slå vakt om de sociala programmen och försvara de som lite har, sa
Nieto till pressen och sjuksköterskorna.
Men
talet övertygar inte mexikanerna som i massor har gått ut på gator och torg för
att protestera. Statens och presidentens svar har varit skoningslös och
repressiv, säger Montes. Enbart i delstaten Veracruz har 300 personer gripits.
– På
många håll har människorna gått ut spontant för att protestera för höjningen av
priserna på bensin- och diesel slår på alla priser i samhället. Det finns en
utbredd vrede som uttrycks i ett fredligt folkligt motstånd.
Regeringsprovokationer?
Men,
säger fackföreningsledaren Montes, det finns grupper som verkar komma från
regeringspartiet (PRI) som har framkallat våldsamheter och vandalism.
– Det
finns indikationer på att dessa organiserade grupper vill framkalla ingripande
från statens repressiva organ mot det berättigade folkliga missnöjet. Dessa
grupper har som mål att bryta den breda enighet som råder om att slå tillbaka
de våldsamma prishöjningarna.
Det är
inte bara höjningar på bensin och diesel som slår mot mexikanernas
levnadsstandard. I slutet av januari kommer även priserna på el- och naturgas
att höjas. Den senare används i allmänhet i de mexikanska hushållen vilket
återigen slår hårt mot familjer med många barn och låga inkomster.
För
president Peña Nieto återstår det 18 månader av sin regeringsperiod som har
varit kantad av många skandaler och korruption. Många vill redan i dag att
Nieto avgår. De pekar på att enbart under hans period har priset på bensin och
diesel ökat 48 procent.
