lunes, 29 de octubre de 2018

MÉXICO: Manuel López Obrador, ¿un consecuente luchador popular o un representante de una nueva corriente de la burguesía mexicana?

Manuel López Obrador en las elecciones 2006 cuando fue robado de la victoria electoral flagrantemente. FOTO: DICK EMANUELSSON.




MÉXICO: Manuel López Obrador, ¿un consecuente luchador popular o un representante de una nueva corriente de la burguesía mexicana?

Por Dick & Miriam Emanuelsson

Tegucigalpa, Honduras, 27 de octubre de 2018 / En el Foro Mesoamericano de Alba y Movimientos sociales, clausurado el sábado pasado en Tegucigalpa, capital de Honduras conversamos con Marcos Tello, dirigente nacional del Movimiento de Liberación Nacional [MLN] de México y del Nuevo País y uno de los intelectuales más importantes de Latinoamérica.

EN LA 1ª PARTE de la extensa entrevista de 80 minutos conversamos sobre el tema ¿cómo interpretar la crisis actual de la izquierda y de los movimientos sociales en la actual coyuntura y, por ejemplo, la derrota electoral en un país tan importante para la izquierda latinoamericana como Brasil?

EN LA 2ª PARTE de la entrevista Tello analiza la situación de México, su propio país en donde el dirigente nacional ha jugado un papel importante en el debate de impulsar una Asamblea Nacional Constituyente que culminó con una asamblea en San Cristobal en Chiapas con más de 30.000 delegados de todo México.


Marcos Tello, dirigente nacional del Movimiento de Liberación Nacional [MLN] de México y del Nuevo País. FOTO: MIRIAM EMANUELSSON.


Y ahora AMLO, como lo llaman cariñosamente en México, que asume la presidencia el 1º de diciembre ¿México iniciará una nueva época con Manuel López Obrador detrás el timón y trabajará con el pueblo a su lado?

Nos responde que AMLO no va a romper con el Poder Fáctico sino gobernar junto con ellos.

LOS ESTUDIANTES de La Escuela Normal Rural Raúl Isidro Burgos, mejor conocida como Escuela Normal Rural de Ayotzinapa donde el terrorismo de estado despareció 43 de ellos el 26 de septiembre de 2014.


Hace un relato histórico de éste político mexicano que arrasó con el tripartidismo, PRI, PAN y PRD en las elecciones pasadas y su partido Morena que logró una amplia mayoría en el congreso mexicano.

También puntualiza la crisis de la izquierda mexicana en donde partido como el PT, que respaldó la candidatura de AMLO, se encuentra en una crisis profunda por diferentes razones.

Lo que subraya Tello como elemento fundamental son los movimientos sociales de una gran y rica diversidad en la nación azteca, que la correlación de fuerza tiene que cambiarse y forzar al nuevo presidente de romper con la vieja forma de hacer política con el Poder Fáctico, de no cometer los mismos errores que dio fundamento para un fascista como el Bolsonaro de llegar al poder en Brasil el domingo pasado.

Lo que es más importante que nunca es que los pueblos de Mesoamerica, los países de Centroamerica y de México, se unen sus lazos e intensifiquen el trabajo en conjunto. El Foro Mesoamericano de Alba y Movimientos sociales, recién clausurado fue un gran éxito, dice Tello, “mejor que de las expectativas. Y en el mes de mayo de 2019 nos vemos en México para un nuevo Foro”.

Ve y escucha la entrevista:
Manuel López Obrador ¿represente popular o de una nueva corriente de la burguesía? [2]

Ve la 1ª parte de la entrevista con Marcos Tello:
¿Cómo interpretar la crisis actual de la izquierda y de los movimientos sociales en la actual coyuntura?


miércoles, 3 de octubre de 2018

I skuggan av massakern den 2 oktober 1968 Reportage Mexiko: Porträtt av en REVOLUTIONÄR


Lucio Cabañas, utexaminerad lärare från Ayotzinapa och grundare av den största gerillan under 1960- och 70-talet, de Fattigas Parti.



I skuggan av massakern den 2 oktober 1968
Reportage Mexiko: Porträtt av en REVOLUTIONÄR

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2018-10-03 / Få i utlandet har egentligen beskrivit förspelet och den politiska situationen i Mexiko innan massakern den 2 oktober 1968 i Mexico City, dagarna innan starten av Sommar-OS. Det handlade inte, som i Paris och andra europeiska huvudstäder om en i första hand studentrevolt utan ett utbrett missnöje från bönder och arbetare som i den mexikanska huvudstaden exploderade i en ohygglig massaker på hundratals människor.

David Cabañas.
Foto: Miriam Emanuelsson
Det berättade David Cabañas, före detta gerillasoldat när vi träffade och intervjuade honom i mitten av 2015. Han var bror till Lucio Cabañas, grundaren av den största mexikanska gerillan på 1970-talet, El Partido de los Pobres, de Fattigas Parti, med sitt huvudsakliga säte i delstaten Guerrero.

David Cabañas är den enkle mannen, nästan lite blyg men med en stålhård övertygelse om att Revolutionen och Socialismen är det enda som kan rädda både Mexiko, mänskligheten som planeten. 

Lucio Cabañas var den unge lantarbetarsonen som läste till lärare på den rurala lärarhögskolan Ayotzinapa. Den 18 maj 19671967 talade han på ett massmöte i sin hemstad Atocay de Alvarez i den fattiga delstaten Guerrero. Halvmilitära polisstyrkor hade uppgiften att gripa och döda Lucio men han räddades av invånarna som omringade och omfamnade honom. Fem människor dödades och många sårades.

För Lucio Cabañas var det en bekräftelse på att det politiska utrymmet hade reducerats till noll och kampen lyftes till en högre nivå i Mexiko då Cabañas fattade beslutet att inleda den politiska-väpnade kampen.

El Partido de los Pobres, de Fattigas Parti, grundades den 18 maj 1967, sa David Cabañas när vi gick på La Reforma-gatan i huvudstaden i en demonstration tillsammans med föräldrarna till de 43 försvunna från samma rurala högskola som Lucio hade studerat på och utbildats till lärare.

– Den folkliga indignationen efter massakern var total. Bönderna ropade till Lucio; ”låt oss gå över staden med våra machetes och göra slut på ´Los Caciques´, borgerskapet i staden”!

– Men Lucio försökte lugna dem och sa; ”kamrater, vi måste förbereda kampen bättre”!

David Cabañas omfamnar studenter från Ayotzinapa och många mumlar lågt om att vad Mexiko behöver är en andra version av De Fattigas Parti, som när armén slaktade hundratals mexikaner den 2 oktober 1968 hade konsoliderats stora delar av delstaten Guerrero och ett antal andra delstater. Gerillakampen växte gradvist i styrka och polisk medvetenhet och struktur. Men den 2 oktober 1968 fanns fortfarande inte den nödvändiga struktur som fodrades för välta den repressiva regimen över ända.

Och mot Guerrero styrde generalernas sina blickar för att en gång för alla tysta De Fattiga Parti som växte till en irreguljär armé.

Läs hela reportaget i följande länk:




lunes, 1 de octubre de 2018





Mexikos näste president säger att han ska ersätta armén med ett Civilgarde i bekämpningen av våld och drogkarteller

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2018-10-01 / Andres Manuel Lopez Obrador tillträder presidentposten 1 december i år. I lördags svor han att han aldrig kommer att sätta in armén mot folket som skedde för 50 år sedan på samma torg som EMLO uttalade löftet. Det var på ”De Tre Kulturernas Torg” i zonen Tlatelolco i kommunen Cuauhtémoc i huvudstaden Mexico City, som hundratals studenter slaktades av militären när de höll en fredlig manifestation den 2 oktober 1968. Det var i skuggan av Sommar-OS i Mexiko.

Andres Manuel Lopez Obrador.
FOTO: DICK EMANUELSSON
– På detta historiska torg lovar vi att aldrig någonsin använda armén mot Mexikos folk. Vi kommer att upplösa generalstaben och (i dess ställe) skapa ett Civilgarde som kommer att begränsa användandet av våld och garantera de mänskliga rättigheterna, underströk AMLO inför jublande människor.

Av Mexikos presidenter är Lopez Obrador den som fått mest röster någonsin i ett val. Men han står inför gigantiska problem efter två decennier av en ren nyliberal ekonomisk politik som skapat ett klassamhälle med en fattigdom och skriande misär som är hjärtskärande när man besöker landsbygden eller fattigområdena i de större städerna.





Video massakern 1968:






”Kriget mot drogkartellerna”

Det som utlandet och medierna främst registrerar är våldet och drogkartellernas makt. Få av dessa medier noterar till exempel USA:s lönsamma vapenexport till Mexiko, både den som går till staten, delstaterna som till kommunerna. Men där finns också USA:s militärindustriella komplex som tjänar grova pengar på export av vapen till drogkartellerna.

Det var president Felipe Calderon som inledde militariseringen av Mexiko i vad han kallade för ”Kriget mot drogkartellerna” och den organiserade brottsligheten. Sedan dess har antalet offer för våldet och drogernas kommersialisering bara ökat, trots att USA:s antinarkotikaorgan eller FBI har fått legal status att operera med vapen i Mexiko utan att behöva få de mexikanska rättsliga myndigheternas tillstånd.

Mer DEA-agenter, mer våld och drogexport

Trots allt fler DEA-agenter har våldet och knarket ökat i omfattning. Exakt samma förhållande råder i Centralamerika där dessutom Colombia har fått uppgiften att fortbilda de honduranska poliserna eller militärerna. Men resultatet är fatalt, raka motsatsen än vad målsättningen vill. I Colombia odlas det i dag sex gånger kokabuskar än under Pablo Escobars gyllene år.

I Mexiko mördas varje dag 85 personer eller 25 per 100.000 invånare. Som jämförelse kan nämnas Honduras som 2016 hade 59 per 100.000 invånare, mer än dubbelt jämfört med Mexiko. År 2011 låg siffran på 86,5, den högsta i världen i länder utanför krig eller väpnad konflikt. Städer som San Pedro Sula registrerade 2011-2013 makabra siffror som 156 per 100.000 invånare. 2017 sjönk den siffran till 42,8.

Men Lopez Obrador har inga möjligheter att bara dra in armén eller marinen från att patrullera innan en ny styrka har skapats. Drogkartellerna förfogar över stora irreguljära arméer ute i flera av delstaterna där de oftast utgör statsmakten.

Rafael Barajas Duran


“Narkotikahandel för Oskyldiga
(i stället för “Dummies”)

Rafael Barajas Duran är en i Mexiko mycket omtyckt och känd författare och tecknare. Han står bakom boken “Narcotráfico para Inocentes. El narco en México y quien lo U.S.A.”, “Narkotikahandel för Oskyldiga (i stället för “Dummies”). Knarket i Mexiko och den som använder den”, en klar anspelning på USA för ”usa” på spanska betyder just använda.

Den första editionen gavs ut redan 2011. Men under vårt besök i Mexiko i april-maj 2015 gavs en aktualiserad version ut med innehåll som berör Calderons efterföljare, PRI-partiets Enrique Peña Nieto.

Med Barajas samspråkade vi med för att förstå problematiken kring ”Kriget mot Drogerna”, vilka som står bakom, vem och vilka som tjänar på denna trafik och vilka som INTE vill bekämpa drogerna.

Läs intervjun i följande länk: