Trump hotar utlandsmexikanerna och de hemskickade pengarna

Svaret från mexikanerna mot Donald Trumps krav på att Mexiko ska betala bygget av den 1600 kilometer långa muren mellan USA-Mexiko. Räkningen har han satt till 5-10 miljarder dollar. Annars avbryter han, om han blir president, alla elektroniska transaktioner från utlandsmexikanerna för att därefter deporteras från USA.

Trump hotar utlandsmexikanerna och de hemskickade pengarnas framtid

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2016-04-16 / De elva miljoner mexikaner som är bosatta legalt eller illegalt  i USA skickade under 2015 hem inte mindre än 24.771.000.000 dollar eller 205 miljarder svenska kronor. För första gången sedan de så kallade ”Remesas” började registreras 1995 av Mexikos Centralbank, utgör de hemskickade pengarna en högre post i den mexikanska regeringens budget än oljepengarna från det statliga Pemex.

De miljoner mexikaner och centralamerikaner som arbetar i USA har timlöner som pendlar mellan 7-15 dollar. Arbetsförhållanden gränsar till modernt slaveri, enligt flera rapporter. Dessa lönearbetare genererar enorma vinster för de företagare som anställer dem. Men inkomsterna bidrar till att hålla familjerna i Mexiko vid liv.

För till skillnad mot övriga Latinamerika och Karibien reduceras inte fattigdomen i Mexiko. Snarare tvärtom. Två miljoner nya fattiga mexikaner registrerades under Alejandro Peña Nietos två första år (slutet av 2012-2014). År 2014 var 46,2% eller 55,3 miljoner fattiga i den näst största ekonomin i Latinamerika.

Miljoner mexikaner och centralamerikaner har tagit sig över gränsen mot USA med fara för eget liv. Bakom sig har de lämnat både familj och sitt land, offer för den nyliberala ekonomiska modellen i tjänst hos transnationella bolag och egen inhemsk ekonomisk elit. Det handlar om familjens överlevnad.

Klassamhället Mexiko

Ekonomen och forskaren Gerardo Esquivel skriver i sin rapport “Extrem ojämlikhet i Mexiko, koncentration av den ekonomiska och politiska makten” att ojämlikheten är en cancer som bromsar Mexiko. Landet är ett av de länder med högst klasskillnad i världen. En procent (1%) av de rikaste förfogar över 21 procent av de samlade inkomsterna i landet. Enligt Global Wealth Report från 2014 har tio (10 %) procent av de förmögnaste en rikedom som motsvarar 64,4 procent av all förmögenhet. Antalet miljonärer i Mexiko ökade med 32 procent 2007-2012.

– Vi har ett system där de rika inte beskattas, säger Para Julio Boltvinik, ekonom på Mexikos Ekonomiska Sällskap till BBC-Mundo.

Trots den gigantiska fattigdomen registrerar Mexiko elva multimiljonärer, enligt tidskriften Forbes. De går i god för inkomster och förmögenheter större än oljeshejkerna i Saudiarabien eller Qatar. Men dessutom registrerar Forbes ytterligare 85.000 mexikanska miljonärer.

Nyliberalism och frihandelsavtal

Antalet mexikanska “gästarbetare” i USA och storleken på ”Las Remesas” har vuxit parallellt med undertecknandet av det nyliberala frihandelsavtalet Nafta, 1994.

Rafael Barajas.

– Den första fasen av nyliberalismen i Mexiko innebar en anslutning till Washingtons konsensus. Den betydde en reducering av staten, införandet av ett frihandelsavtal (Nafta, 1994), en avreglering av finansmarknaden och en privatisering av de statliga företagen.

Det säger Rafael Barajas, forskare och författare till Flamman. Han menar att Mexiko har uppnått en ”högre nivå för kapitalismens utveckling, den ohämmade brottsliga kapitalismen”, apostroferande på Lenins klassiska verk om ”Imperialismen som kapitalismens högsta stadium”.

– Jag tror att vi är där. Den nyliberala modellen är ett kontrarevolutionärt projekt med mycket stor omfattning. Den har till stor del lyckats föra tillbaka mänskligheten till tiden för det första världskriget. Företagsvinsterna är gigantiska, arbetarklassen och en stor del av folket förlorar sina tillkämpade rättigheter, säger Barajas.

Panama-Papers för de rika

Denna stenrika elit i Mexiko är också till stora delar de personer eller oligarkgrupper som investerat sina miljoner dollar i de så kallade Panama-Papers. Där finns bankirer, politiker, knarkbaroner med flera. Den kapitalistiska sensmoralen tycks inte ha några som helst gränser, menar Barajas. De som har råd och borde betala skatt söker med ljus och lykta efter alla kanaler för att undvika att bidra till finansiering av utbildning, hälsovård eller investeringar för nya jobb, som samhället kräver.

Precis som när det gäller penningtvätt inom droghandeln i Mexiko, så hade det inte varit möjligt att dölja de insatta pengarna i Panama-Papers utan bankernas hjälp. Bland dem återfinns de som i många fall också är aktieägare i de skapade offshoreföretagen. I Mexikos fall handlar det om Santander Private Banking, HSBC Private Banking, Credit Suisse First Boston och Merril Lynch.

”Stackars Mexiko, så långt från Gud och så nära Förenta Staterna”.

Trump: ”Mexikos ska betala muren”

”Stackars Mexiko, så långt från Gud och så nära Förenta Staterna”, sa den mexikanske generalen Porfirio Diaz. Många mexikaner repeterar i dag uttrycket. Anledningen är den republikanske presidentkandidaten Donald Trumps krav på att Mexiko ska betala den 1600 kilometer långa ”Skammens Mur” mellan de bägge länderna.

Trump ger Mexiko två alternativ: en betalning på 5-10 miljarder dollar för murbygget eller så stoppar han alla elektroniska transaktioner USA-Mexiko för utlandsmexikanerna. I dag genomförs 98 procent av alla transaktioner via internet.

Skulle Trump bli president och göra allvar av sitt hot, kan situationen för de mest fattiga i Mexiko, de som i dag överlever på de hemskickade ”Remesas”, bli dramatisk. På detta ska vi lägga Trumps hot om att deportera elva miljoner mexikaner.