MÉXICO: Manuel López Obrador, ¿un consecuente luchador popular o un representante de una nueva corriente de la burguesía mexicana?

Manuel López Obrador en las elecciones 2006 cuando fue robado de la victoria electoral flagrantemente. FOTO: DICK EMANUELSSON.

MÉXICO: Manuel López Obrador, ¿un consecuente luchador popular o un representante de una nueva corriente de la burguesía mexicana?

Por Dick & Miriam Emanuelsson

Tegucigalpa, Honduras, 27 de octubre de 2018 / En el Foro Mesoamericano de Alba y Movimientos sociales, clausurado el sábado pasado en Tegucigalpa, capital de Honduras conversamos con Marcos Tello, dirigente nacional del Movimiento de Liberación Nacional [MLN] de México y del Nuevo País y uno de los intelectuales más importantes de Latinoamérica.

EN LA 1ª PARTE de la extensa entrevista de 80 minutos conversamos sobre el tema ¿cómo interpretar la crisis actual de la izquierda y de los movimientos sociales en la actual coyuntura y, por ejemplo, la derrota electoral en un país tan importante para la izquierda latinoamericana como Brasil?

EN LA 2ª PARTE de la entrevista Tello analiza la situación de México, su propio país en donde el dirigente nacional ha jugado un papel importante en el debate de impulsar una Asamblea Nacional Constituyente que culminó con una asamblea en San Cristobal en Chiapas con más de 30.000 delegados de todo México.

Marcos Tello, dirigente nacional del Movimiento de Liberación Nacional [MLN] de México y del Nuevo País. FOTO: MIRIAM EMANUELSSON.

Y ahora AMLO, como lo llaman cariñosamente en México, que asume la presidencia el 1º de diciembre ¿México iniciará una nueva época con Manuel López Obrador detrás el timón y trabajará con el pueblo a su lado?

Nos responde que AMLO no va a romper con el Poder Fáctico sino gobernar junto con ellos.

LOS ESTUDIANTES de La Escuela Normal Rural Raúl Isidro Burgos, mejor conocida como Escuela Normal Rural de Ayotzinapa donde el terrorismo de estado despareció 43 de ellos el 26 de septiembre de 2014.

Hace un relato histórico de éste político mexicano que arrasó con el tripartidismo, PRI, PAN y PRD en las elecciones pasadas y su partido Morena que logró una amplia mayoría en el congreso mexicano.

También puntualiza la crisis de la izquierda mexicana en donde partido como el PT, que respaldó la candidatura de AMLO, se encuentra en una crisis profunda por diferentes razones.

Lo que subraya Tello como elemento fundamental son los movimientos sociales de una gran y rica diversidad en la nación azteca, que la correlación de fuerza tiene que cambiarse y forzar al nuevo presidente de romper con la vieja forma de hacer política con el Poder Fáctico, de no cometer los mismos errores que dio fundamento para un fascista como el Bolsonaro de llegar al poder en Brasil el domingo pasado.

Lo que es más importante que nunca es que los pueblos de Mesoamerica, los países de Centroamerica y de México, se unen sus lazos e intensifiquen el trabajo en conjunto. El Foro Mesoamericano de Alba y Movimientos sociales, recién clausurado fue un gran éxito, dice Tello, “mejor que de las expectativas. Y en el mes de mayo de 2019 nos vemos en México para un nuevo Foro”.

Ve y escucha la entrevista:

Manuel López Obrador ¿represente popular o de una nueva corriente de la burguesía? [2]

https://youtu.be/l7aAAMXukH0

Ve la 1ª parte de la entrevista con Marcos Tello:

¿Cómo interpretar la crisis actual de la izquierda y de los movimientos sociales en la actual coyuntura?

https://youtu.be/IZqBkxhHnhU

Mexikos näste president säger att han ska ersätta armén med ett Civilgarde i bekämpningen av våld och drogkarteller

Mexikos näste president säger att han ska ersätta armén med ett Civilgarde i bekämpningen av våld och drogkarteller

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2018-10-01 / Andres Manuel Lopez Obrador tillträder presidentposten 1 december i år. I lördags svor han att han aldrig kommer att sätta in armén mot folket som skedde för 50 år sedan på samma torg som EMLO uttalade löftet. Det var på ”De Tre Kulturernas Torg” i zonen Tlatelolco i kommunen Cuauhtémoc i huvudstaden Mexico City, som hundratals studenter slaktades av militären när de höll en fredlig manifestation den 2 oktober 1968. Det var i skuggan av Sommar-OS i Mexiko.

– På detta historiska torg lovar vi att aldrig någonsin använda armén mot Mexikos folk. Vi kommer att upplösa generalstaben och (i dess ställe) skapa ett Civilgarde som kommer att begränsa användandet av våld och garantera de mänskliga rättigheterna, underströk AMLO inför jublande människor.

Av Mexikos presidenter är Lopez Obrador den som fått mest röster någonsin i ett val. Men han står inför gigantiska problem efter två decennier av en ren nyliberal ekonomisk politik som skapat ett klassamhälle med en fattigdom och skriande misär som är hjärtskärande när man besöker landsbygden eller fattigområdena i de större städerna.

Video massakern 1968: https://youtu.be/Tw2KsKXrF5o

”Kriget mot drogkartellerna”

Det som utlandet och medierna främst registrerar är våldet och drogkartellernas makt. Få av dessa medier noterar till exempel USA:s lönsamma vapenexport till Mexiko, både den som går till staten, delstaterna som till kommunerna. Men där finns också USA:s militärindustriella komplex som tjänar grova pengar på export av vapen till drogkartellerna.

Det var president Felipe Calderon som inledde militariseringen av Mexiko i vad han kallade för ”Kriget mot drogkartellerna” och den organiserade brottsligheten. Sedan dess har antalet offer för våldet och drogernas kommersialisering bara ökat, trots att USA:s antinarkotikaorgan eller FBI har fått legal status att operera med vapen i Mexiko utan att behöva få de mexikanska rättsliga myndigheternas tillstånd.

Mer DEA-agenter, mer våld och drogexport

Trots allt fler DEA-agenter har våldet och knarket ökat i omfattning. Exakt samma förhållande råder i Centralamerika där dessutom Colombia har fått uppgiften att fortbilda de honduranska poliserna eller militärerna. Men resultatet är fatalt, raka motsatsen än vad målsättningen vill. I Colombia odlas det i dag sex gånger kokabuskar än under Pablo Escobars gyllene år.

I Mexiko mördas varje dag 85 personer eller 25 per 100.000 invånare. Som jämförelse kan nämnas Honduras som 2016 hade 59 per 100.000 invånare, mer än dubbelt jämfört med Mexiko. År 2011 låg siffran på 86,5, den högsta i världen i länder utanför krig eller väpnad konflikt. Städer som San Pedro Sula registrerade 2011-2013 makabra siffror som 156 per 100.000 invånare. 2017 sjönk den siffran till 42,8.

Men Lopez Obrador har inga möjligheter att bara dra in armén eller marinen från att patrullera innan en ny styrka har skapats. Drogkartellerna förfogar över stora irreguljära arméer ute i flera av delstaterna där de oftast utgör statsmakten.

“Narkotikahandel för Oskyldiga (i stället för “Dummies”

Rafael Barajas Duran är en i Mexiko mycket omtyckt och känd författare och tecknare. Han står bakom boken “Narcotráfico para Inocentes. El narco en México y quien lo U.S.A.”, “Narkotikahandel för Oskyldiga (i stället för “Dummies”). Knarket i Mexiko och den som använder den”, en klar anspelning på USA för ”usa” på spanska betyder just använda.

Den första editionen gavs ut redan 2011. Men under vårt besök i Mexiko i april-maj 2015 gavs en aktualiserad version ut med innehåll som berör Calderons efterföljare, PRI-partiets Enrique Peña Nieto.

Med Barajas samspråkade vi med för att förstå problematiken kring ”Kriget mot Drogerna”, vilka som står bakom, vem och vilka som tjänar på denna trafik och vilka som INTE vill bekämpa drogerna.

Läs intervjun i följande länk:

http://mexdickema.blogspot.com/2015/08/drogkartellerna-i-mexiko-vi-star.html

I skuggan av massakern den 2 oktober 1968 Reportage Mexiko: Porträtt av en REVOLUTIONÄR

Lucio Cabañas, utexaminerad lärare från Ayotzinapa och grundare av den största gerillan under 1960- och 70-talet, de Fattigas Parti.

I skuggan av massakern den 2 oktober 1968

Reportage Mexiko: Porträtt av en REVOLUTIONÄR

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2018-10-03 / Få i utlandet har egentligen beskrivit förspelet och den politiska situationen i Mexiko innan massakern den 2 oktober 1968 i Mexico City, dagarna innan starten av Sommar-OS. Det handlade inte, som i Paris och andra europeiska huvudstäder om en i första hand studentrevolt utan ett utbrett missnöje från bönder och arbetare som i den mexikanska huvudstaden exploderade i en ohygglig massaker på hundratals människor.

David Cabañas.

Foto: Miriam Emanuelsson

Det berättade David Cabañas, före detta gerillasoldat när vi träffade och intervjuade honom i mitten av 2015. Han var bror till Lucio Cabañas, grundaren av den största mexikanska gerillan på 1970-talet, El Partido de los Pobres, de Fattigas Parti, med sitt huvudsakliga säte i delstaten Guerrero.

David Cabañas är den enkle mannen, nästan lite blyg men med en stålhård övertygelse om att Revolutionen och Socialismen är det enda som kan rädda både Mexiko, mänskligheten som planeten. 

Lucio Cabañas var den unge lantarbetarsonen som läste till lärare på den rurala lärarhögskolan Ayotzinapa. Den 18 maj 19671967 talade han på ett massmöte i sin hemstad Atocay de Alvarez i den fattiga delstaten Guerrero. Halvmilitära polisstyrkor hade uppgiften att gripa och döda Lucio men han räddades av invånarna som omringade och omfamnade honom. Fem människor dödades och många sårades.

För Lucio Cabañas var det en bekräftelse på att det politiska utrymmet hade reducerats till noll och kampen lyftes till en högre nivå i Mexiko då Cabañas fattade beslutet att inleda den politiska-väpnade kampen.

El Partido de los Pobres, de Fattigas Parti, grundades den 18 maj 1967, sa David Cabañas när vi gick på La Reforma-gatan i huvudstaden i en demonstration tillsammans med föräldrarna till de 43 försvunna från samma rurala högskola som Lucio hade studerat på och utbildats till lärare.

– Den folkliga indignationen efter massakern var total. Bönderna ropade till Lucio; ”låt oss gå över staden med våra machetes och göra slut på ´Los Caciques´, borgerskapet i staden”!

– Men Lucio försökte lugna dem och sa; ”kamrater, vi måste förbereda kampen bättre”!

David Cabañas omfamnar studenter från Ayotzinapa och många mumlar lågt om att vad Mexiko behöver är en andra version av De Fattigas Parti, som när armén slaktade hundratals mexikaner den 2 oktober 1968 hade konsoliderats stora delar av delstaten Guerrero och ett antal andra delstater. Gerillakampen växte gradvist i styrka och polisk medvetenhet och struktur. Men den 2 oktober 1968 fanns fortfarande inte den nödvändiga struktur som fodrades för välta den repressiva regimen över ända.

Och mot Guerrero styrde generalernas sina blickar för att en gång för alla tysta De Fattiga Parti som växte till en irreguljär armé.

Läs hela reportaget i följande länk:

http://mexdickema.blogspot.com/2016/02/reportage-mexiko-6-portratt-av-en.html

Mexikos näste president säger att han ska ersätta armén med ett Civilgarde i bekämpningen av våld och drogkarteller

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2018-10-01 / Andres Manuel Lopez Obrador tillträder presidentposten 1 december i år. I lördags svor han att han aldrig kommer att sätta in armén mot folket som skedde för 50 år sedan på samma torg som EMLO uttalade löftet. Det var på ”De Tre Kulturernas Torg” i zonen Tlatelolco i kommunen Cuauhtémoc i huvudstaden Mexico City, som hundratals studenter slaktades av militären när de höll en fredlig manifestation den 2 oktober 1968. Det var i skuggan av Sommar-OS i Mexiko.

Andres Manuel Lopez Obrador.
FOTO: DICK EMANUELSSON

– På detta historiska torg lovar vi att aldrig någonsin använda armén mot Mexikos folk. Vi kommer att upplösa generalstaben och (i dess ställe) skapa ett Civilgarde som kommer att begränsa användandet av våld och garantera de mänskliga rättigheterna, underströk AMLO inför jublande människor.

Av Mexikos presidenter är Lopez Obrador den som fått mest röster någonsin i ett val. Men han står inför gigantiska problem efter två decennier av en ren nyliberal ekonomisk politik som skapat ett klassamhälle med en fattigdom och skriande misär som är hjärtskärande när man besöker landsbygden eller fattigområdena i de större städerna.

Video massakern 1968:

https://youtu.be/Tw2KsKXrF5o

”Kriget mot drogkartellerna”

Det som utlandet och medierna främst registrerar är våldet och drogkartellernas makt. Få av dessa medier noterar till exempel USA:s lönsamma vapenexport till Mexiko, både den som går till staten, delstaterna som till kommunerna. Men där finns också USA:s militärindustriella komplex som tjänar grova pengar på export av vapen till drogkartellerna.

Det var president Felipe Calderon som inledde militariseringen av Mexiko i vad han kallade för ”Kriget mot drogkartellerna” och den organiserade brottsligheten. Sedan dess har antalet offer för våldet och drogernas kommersialisering bara ökat, trots att USA:s antinarkotikaorgan eller FBI har fått legal status att operera med vapen i Mexiko utan att behöva få de mexikanska rättsliga myndigheternas tillstånd.

Mer DEA-agenter, mer våld och drogexport

Trots allt fler DEA-agenter har våldet och knarket ökat i omfattning. Exakt samma förhållande råder i Centralamerika där dessutom Colombia har fått uppgiften att fortbilda de honduranska poliserna eller militärerna. Men resultatet är fatalt, raka motsatsen än vad målsättningen vill. I Colombia odlas det i dag sex gånger kokabuskar än under Pablo Escobars gyllene år.

I Mexiko mördas varje dag 85 personer eller 25 per 100.000 invånare. Som jämförelse kan nämnas Honduras som 2016 hade 59 per 100.000 invånare, mer än dubbelt jämfört med Mexiko. År 2011 låg siffran på 86,5, den högsta i världen i länder utanför krig eller väpnad konflikt. Städer som San Pedro Sula registrerade 2011-2013 makabra siffror som 156 per 100.000 invånare. 2017 sjönk den siffran till 42,8.

Men Lopez Obrador har inga möjligheter att bara dra in armén eller marinen från att patrullera innan en ny styrka har skapats. Drogkartellerna förfogar över stora irreguljära arméer ute i flera av delstaterna där de oftast utgör statsmakten.

Rafael Barajas Duran

“Narkotikahandel för Oskyldiga
(i stället för “Dummies”)

Rafael Barajas Duran är en i Mexiko mycket omtyckt och känd författare och tecknare. Han står bakom boken “Narcotráfico para Inocentes. El narco en México y quien lo U.S.A.”, “Narkotikahandel för Oskyldiga (i stället för “Dummies”). Knarket i Mexiko och den som använder den”, en klar anspelning på USA för ”usa” på spanska betyder just använda.

Den första editionen gavs ut redan 2011. Men under vårt besök i Mexiko i april-maj 2015 gavs en aktualiserad version ut med innehåll som berör Calderons efterföljare, PRI-partiets Enrique Peña Nieto.

Med Barajas samspråkade vi med för att förstå problematiken kring ”Kriget mot Drogerna”, vilka som står bakom, vem och vilka som tjänar på denna trafik och vilka som INTE vill bekämpa drogerna.

Läs intervjun i följande länk:

http://mexdickema.blogspot.com/2015/08/drogkartellerna-i-mexiko-vi-star.html

Den mexikanske boxaren demolerade sin rasistiske USA-motståndare iklädd byxor föreställande MUREN!

söndag 15 april 2018

Värre provokation med rasistiskt innehåll kunde USA-boxaren Rod Salka inte prestera när han boxade iförd boxningsshort med texten "America First" och föreställande en Mur som Donald Trump har försäkrat han ska bygga och som Mexiko ska betala. Men det rasistiska högmodet bankades snabbt ur av den mexikanske boxningshjälten Bandido Vargas som demolerade Salka som i den sjätte ronden tvingades kasta in handduken.

Den mexikanske boxaren demolerade sin rasistiske USA-motståndare iklädd byxor föreställande MUREN!

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2018-04-15 / – När jag såg hans shorts som föreställde [Trumps] gränsmur sa jag för mig själv: GE JÄRNET!

Och det gjorde den mexikanske boxaren Bandido (bandit-SIC!) Vargas som bokstavligt demolerade den högmodige rasistiske USA-boxaren som förklarades i knockout i den 6:e ronden.

Vargas säger själv efter matchen att han blev stum och perplex när han såg sin motpart, Rod Salka, natten till den 12 april i Indio, Kalifornien stå där i de där kortbyxorna. Än mindre att han hade förväntat sig ett rasistiskt uttalande från sin motståndare. Salkas boxningsshorts föreställde det röda skynket för alla mexikaner; Trumps gränsmur som ska förhindra att mexikaner och centralamerikaner ska ta sig till USA.

I Salkas brallor gick det att läsa en text mycket tydligt som retat upp miljoner mexikaner: “FIRST AMERICA”! apostroferande till Donald Trumps valslogan.

Sätta ´El Gringo´ på plats

Bandido medger att om det var Salkas syfte att provocera Vargas så hade han lyckats. Bandido smålog illmarigt mot jänken.

– Jag såg honom och jag sa till mig själv: nu ska den galne mannen skylla sig själv, uppgav Bandido som om han fortfarande inte kunde assimilera förekomsten av sin motståndare och beslöt sig för att sätta ´El Gringo´ på plats.

Vargas är en proffsboxare och de i branschen som kan honom säger att han sällan visar sina känslor inför sin motståndare. Han är en offensiv och till och med vildsint boxare, säger kännarna som också medger att han har en strålande teknik.

Bandido har inte bara varit världsmästare i lätt flugvikt utan deltog även i OS i London 2012 som han registrerat via en tatuering på sin vänster axel. För denne fighter, att representera sitt land har en djupare klang. Och det slog han in i Salkas skalle och underströk att han representerade sitt folk i sin kollektiva terapi.

Landsvänner med rädslan att bli deporterade

Bandido tog initiativet från första till den 6:e ronden. Salka försökte hålla boxaren från Pancho Villas och Emiliano Zapatas vagga stånd med korta jabbar, men utan kraft. Vargas slog in den ena efter den andra kombinationen och med uppercutar. ”Bandido närmade sig så mycket han kunde för att verkställa den nästan pinsamma massakern”, skrev de mexikanska sportjournalisterna nästan euforiskt.

– Det var (Salkas rasism och shorts) en oväntad ingrediens som dock fyllde sitt mål; att nita honom än hårdare. Det kanske var en anekdot, men jag tänkte på mina landsvänner som jag ser när jag besöker Los Angeles, många papperslösa jag känner och som lever varje dag med rädslan att bli deporterade. Jo, jag känner denna solidaritet, men jag insisterar ändå; det var vara ett tillägg till vad jag tänkte ändå. Slå och vinn, summerade Vargas.

I slutet av den sjätte ronden såg jänkens öga och vänster kind fruktansvärd ut. I hans ringhörna skakade hans assistenter på huvudet och försökte övertyga honom om att inte gå ut i den sjunde ronden, för det skulle i så fall vara ett kamikazeuppdrag. Matchläkaren undersökte Salka och förklarade honom som omöjlig för att boxa. Rod Salka förlorade på teknisk knockout.

Bandido Vargas, hyllad hjälte i Mexiko och i de sociala nätverken.

Hjälte i de sociala nätverken

Bilden av Vargas som slog ut den amerikanske boxaren med Trumps gränsmur i brallorna har delats i tusental i de sociala nätverken i Latinamerika. Illustrationerna och fotomontagen har slagit alla rekord i kreativitet som förnedrat både Sakas men framför allt Trump.

– Jag upptäckte att bilden av mig hade blivit ett rent av virus på de sociala nätverken, säger han lätt road. Medier som vanligtvis inte skriver eller kontaktar mig sökte upp mig och jag hamnade plötsligt på förstasidorna, säger Vargas och konstaterar:

– Jag gläds av att många människor i mitt land sa att de kunde uppleva en liten revansch. Många ville se en mexikansk boxare besegra en amerikan med sin rasistiska ideologi.

Källa: La Jornada/Juan Manuel Vázquez