Hundratusentals mexikaner i alla åldrar har gått ut på gatorna sedan två månader och krävt besked om de 43 försvunna studenternas öde.

Mexiko skakas av massdemonstrationer och konfrontationer med kravet:

Var är de fyrtiotre försvunna studenterna?

Av Dick Emanuelsson

Intervju med Hector Maravillo, ledamot av det mexikanska kommunistiska ungdomsförbundets politbyrå och studentledare på UNAM:

Audio: https://app.box.com/s/9p80etioduyli3nujv67

TEGUCIGALPA / Mexiko är skakat av försvinnandet av 43 studenter som besköts och greps av polisstyrkor den 26 september och därefter överlämnades till en paramilitär organisation.

– De ansvariga är en kriminell triangel mellan kapital, knarkkarteller och politisk maffia.

Det säger Hector Maravillo, ledamot av det mexikanska kommunistiska ungdomsförbundets politbyrå. Han är studentledare på det välkända Autonoma Universitetet (UNAM, med 331.000 studenter inskrivna 2013) och kommer precis från ett massmöte med studenter och lärare när jag når honom på telefon.

Hector Maravillo, ledamot av det mexikanska
kommunistiska ungdomsförbundets politbyrå.

Det var när tre bussar med cirka 100 studenter från den rurala lärarhögskolan i samhället Ayotzinapa skulle återvända efter att ha besökt staden Iguala den 26 september som de stoppades de av den kommunala polisen som står under order av borgmästaren. Poliserna öppnade helt oprovocerat eld. Tre studenter, två unga idrottsmän på ett lastbilsflak och en kvinna i en taxi, sköts ihjäl. Tjugofem andra studenter skottskadades och 43 studenter är sedan denna blodiga fredag försvunna.

I den fattiga delstaten Guerrero och staden Iguala, där massakern, beskjutningarna och försvinnandena ägde rum, har befolkningen bränt ned kommunalhuset. Borgmästaren och hans fru, som utpekas som ledare inom den paramilitära knarkkartellen “Guerreros Unidos” (Förenade Guerreros), gick under jorden men infångades för två veckor sedan. Delstatsguvernören har avsatts av den federala regeringen efter massiva folkliga demonstrationer. Åklagarämbetet, som ska vara allmänhetens försvarare, anklagas för att mörka och utgöra en aktiv del av straffriheten i Mexiko.

Huden på ansiktet på en av de skjutna studenterna hade flåtts av med kniv och ögonen var borta.

Politiskt medvetna studenter

Studenterna på den rurala lärarhögskolan i staden Ayotzinapa kommer från mycket fattiga förhållanden. De är väl organiserade och politisk medvetna. Stora inramade porträtt på Marx, Engels och Lenin hänger på matsalsväggen i skolan. En gång tidigare, 2011, öppnade polisen eld mot dem vid protester och två studenter mördades. De inser, att för att skapa ett nytt demokratiskt Mexiko handlar det om att bekämpa kapitalismen och slåss för socialism. Därmed utmanar de också den politiska och ekonomiska makten i landet, menar Hector Maravillo.

– Försvinnandena har skakat inte bara Mexiko utan hela Latinamerika och delar av USA. Men det är egentligen inget nytt utan massakrer och försvinnanden upprepas hela tiden. Studenterna tillhör den Mexikanska Böndernas Studentfederation som verkar sedan 1950-talet. Studenterna är söner och döttrar till bönder och kommer från mycket fattiga förhållanden och de bor och studerar internt på lärarhögskolan, säger Maravillo.

Medveten nedskärning

Han uppger att när skolorna startade på 1950-talet, fanns det 60 i hela Mexiko. Men staten har inte sett med blida ögon på studenternas revolutionära hållning varför budgeten för varje år minskar för dessa rurala lärarhögskolor. De materiella förhållandena på de återstående 16 är mycket prekära. Ungdomarna sover på madrasser på golvet. De odlar mycket av den mat de konsumerar på skolan och garanterar i praktiken den egna fortsatta existensen av skolan.

– Det som vi vet är att det var den kommunala polisen som stoppade och grep studenterna. Det påstås att de därefter överlämnade studenterna till en civil tungt beväpnad grupp som förde bort ungdomarna på lastbilar som tillhör kommunen Iguala.

Den federala polisen har gripit ett 30-tal från denna polis men även flera personer från de beväpnade grupperna från de paramilitära knarkkartellerna som terroriserar Mexiko. Ett par av de gripna har uppgett att studenterna mördades och grävdes ner i massgravar. Flera av dessa har grävts upp och ett 50-tal kroppar har påträffats.

Argentinska rättsläkare på plats

Den federala polisen har gripit ett 30-tal från denna polis samt tre personer från den paramilitära knarkkartellen “Guerreros Unidos”. I fredags lämnade Jesús Murillo Karam, Mexikos riksåklagare, en rapport som påstår att de 43 studenterna mördades och kremerades på en soptipp i en grannstad till Iguala. Som bevis visade Murillo en video där de tre paramilitärerna rekonstruerade det fruktansvärda brottet.

Många av studenterna hade anlänt till soptippen i slutna lastbilar och de flesta hade kvävts till döds. Därefter översköljdes de med bensin som tändes på. Kremeringen pågick från midnatt, den 26 september, till 3-4 på eftermiddagen den 27:e. Då samlades resterna av studenterna ihop i fyra stora plastpåsar som kastades i floden.

Argentinska läkare med 30-årig erfarenhet inom rättsmedicin anlände en vecka efter massakern till Mexiko. De har hittat tomhylsor från AK-gevär, enstaka tänder men har ännu inte själva lämnat en rapport.

Den allmänna opinionen och föräldrarna till de 43 studenterna, förkastar riksåklagarens rapport. De säger att president Peña Nieto vill ha bort försvinnandet av de 43 från dagordningen för att kunna genomföra sin Asienresa, bland annat med besök i Peking. De litar bara på de argentinska rättsläkarna.

Dessa uppgav den 11 november att inget av de föremål som tänder, skelettdelar med mera som påträffas och som riksåklagaren hävdade var rester av de 43, kan bindas till de 43, ADN-proven är negativa.

Föremål som tänder, skelettdelar med mera som påträffats och som riksåklagaren
hävdade var rester av de 43, kan bindas till de 43, ADN-proven är negativa.

Massakrerade kommunister

Den officiella siffran över försvunna i Mexiko uppgår till över 22.000 personer. Vem som helst kan föreställa sig USA:s reaktion om en liknande händelse hade inträffat i Kuba eller Venezuela. Hittills har State Departement bara lågmält beklagat händelsen, inte ett ord om en flagrant statlig terrorism.

– Förra året massakrerades tre kamrater från det mexikanska kommunistpartiet just i delstaten Guerrero. De hade mordhotats av samma grupp, “Guerreros Unidos” samtidigt som myndigheterna hade vetskap om mordplanerna men inte gjorde något för att de skulle verkställas. Därför är det för alla i dag uppenbart hur relationerna mellan polisen, kartellerna, mördarna och de politiska myndigheterna fungerar.

Delstatsguvernören och borgmästarparet, som nu har gått under jorden, tillhör det socialdemokratiska PRD-partiet, den Demokratiska Revolutionens Parti. Men Maravillo fnyser nästan när jag frågar honom hur det är möjligt att ett parti som kallar sig vänster inom sig har personer som också leder maffiagrupper.

På ett område av 500 km² påträffade gruvbolag guld, silver, zink och andra ädelmetaller. Det pågår därför inte mindre än 27 jordkonflikter där gruvbolagen kontrakterar paramilitära dödsskvadroner för att fördriva bönderna från sina gårdar, en identisk parallell med Colombia. Civilbefolkningen lever i extrem fattigdom, analfabetism och svåra sjukdomar.

I tjänst hos gruvbolag

– Det är ett intressant fenomen. Guerreros guvernör Angel Aguirre representerar en valvänster som är ansvarig för morden på två lärarstudenter från Ayotzinapa när dessa reste vägbarrikader 2011. Denne “vänsterman är ansvarig för en blodig delstatsterrorism och är en folkets bödel.

– Men det handlar inte bara om tillfällig repression. Det existerar dokumenterade ekonomiska förbindelser mellan Aguirre och mexikanska och kanadensiska gruvbolag i Guerrero och staten.

Denna allians, säger Maravillo, har som mål att med blodiga medel bekämpa alla protester mot gruvbrytningen.

– De tre mördade kamraterna från kommunistpartiet tillhörde en bondeorganisation som var i färd med att bygga upp en beväpnad självförsvarspolis för att försvara sig såväl från knarkkartellerna som mot gruvbolagens och statens planer på att fördriva befolkningen från delar av Guerrero och starta gruvbrytning i dagbrott. Det var då de massakrerades av den oheliga alliansen av kartellen, gruvkapitalet och staten, uppger Maravillo.

Miljarder dollar från den organiserade brottsligheten

Lärarstudenterna i Ayotzinapa var en vagel i ögat på myndigheterna för de tog öppen strid mot denna politik och statliga terrorism. Maravillo nämner att i flera regioner i Guerrero ägnar sig många företag till att “tvätta” den organiserade brottslighetens miljarder dollar.

– Ta till exempel borgmästaren i Iguala som har gått under jorden efter försvinnandena av de 43 studenterna. Han var inte ens medlem i PRD utan en företagare som anslöt sig till PRD för egen vinning. Nu har det framkommit att hans fru var en av de ledande inom “Guerreros Unidos”. Därför kan vi säga att det existerar en triangel mellan kapital, knarkmaffia och den politiska klassen, inte bara i Guerrero utan i Mexiko i sin helhet.

Bondemassaker och gerillans uppkomst

Gerillasoldater från EPR har stannat en buss och håller ett politiskt möte.

Delstaten Guerrero har ett blodigt register. Den 28 juni 1996 sköt en polispatrull ihjäl 17 bönder som var på väg mot ett politiskt möte i samhället Atoyac de Álvarez på stillahavskusten. “Massakern i Agua Blanca” blev upprinnelsen till bildandet av gerillarörelsen EPR, El Ejército Popular Revolucionario (Den Revolutionära Folkarmén). Den politisk-militära organisationen opererar framför allt i delstaterna Guerrero, Oaxaca och Chiapas, men återfinns i ett dussintal andra delstater i Mexiko. EPR uppgav i ett uttalande bildandet av ett specialkommando som med militära medel ska ta sig an den paramilitära gruppen ”Guerreros Unidos”. I klartext innebär det också en konfrontation med de samhällssektorer som är allierade med ”Guerreros Unidos”.

– Bönderna som massakrerades 1996 anklagades för att tillhöra gerillan men denna existerade inte vid tidpunkten för massakern. Massakern blev i stället upprinnelsen till bildandet av EPR, säger Maravillo.

Elvis Presley i Guerrero

Guerrero är en av Mexikos fattigaste delstater. Men det är svårt att tro den sociala verkligheten för den som har sett den omtalade filmen “Fun in Acapulco”. Som bekant var Elvis Presley huvudrollsinnehavare i filmen från 1963 och den ger en helt overklig bild av den sociala-ekonomiska situationen i Guerrero.

För Guerrero är historien om kamp om jorden, som Pancho Villa och Emiliano Zapata gav sina liv för i den mexikanska revolutionen 1910-1911. Guerreros indianbefolkning och bönder överlever i en daglig kamp för brödfödan som i huvudsak består av majs, chilepeppar, bönor och salt. Av de totalt 19 kommunerna i Guerrero betraktas elva av dem som extremt fattiga, vilket betyder att invånarna överlever på 1,25 dollar per dag.

Då exporterade USA "The American Way of Life" via Hollywood irreala verk, som Elvis´-filmen "Fun in Acapulco". Den 11 november 2014 blockerade tusentals studenter, lärare och mexikaner den internationella flygplatsen i Acacupulco som protest mot den statliga terrorismen och försvinnandet av de 43 studenterna.

Massrörelse växer fram

Har morden, massakrerna och försvinnandena av studenter, bönder och arbetare i Mexiko skrämt dessa sociala klasser till tystnad? frågar jag den unge kommunisten och mexikanske studentledaren Hector Maravillo.

– Tvärtom. Det pågår en oerhört intressant rörelse bland dessa samhällssektorer. Över hela Mexiko har studenterna och lärarna, men i allians med hela folket, strejkat och demonstrerat. Det är en massiv aktion och reflektion över vad som pågår i Mexiko. Människor, och främst ungdomar och studenter, känner att försvinnandena av de 43 kamraterna från Ayotzinapa också är en attack mot dem. Därför fortsätter vi kampen för att finna de 43 i livet.

Dick Emanuelsson

Lyssna på hela intervjun (på spanska) i audio:

https://app.box.com/s/9p80etioduyli3nujv67

Frihandelsavtalet Cafta och USA:s militarisering av Mexiko

I en intervju för två månader sedan sa den före detta presidenten Vicente Fox, att det var ett stort misstag att kalla ut den mexikanska armén för att bekämpa den organiserade brottsligheten.

Uttalandet ses av de flesta som en sent påkommen sanning hos denne före detta direktören i Mexiko för USA:s flaggskepp Coca Cola. Följden har blivit att Mexiko i dag till stora delar är helt militariserat, en politik som inte bara har stimulerats av USA. Grannen i norr har delvis påtvingat Mexiko denna politik.

Militariseringen är ett nödvändigt komplement för att slå ned den folkliga rörelsen som vuxit sig allt starkare. Motiv saknas inte efter att det nyliberala frihandelsavtalet Cafta undertecknades i mitten av 1990-talet.

Importerar majs

Cafta var ett dråpslag mot den mexikanska landsbygden och tvingade miljoner bönder från sina marker och jordar. Cirka tolv miljoner mexikaner lever och arbetar i USA och strömmen intensifierades efter undertecknandet av Cafta.

Den fatala följden har bland annat inneburit att Mexiko, detta majsen vagga, tvingas importera majs som utgör basfödan för mexikanerna. USA subventioneras sina transnationella industriella agrarexportörer medan frihandelsavtalen förbjuder den andra sidan att göra samma sak med sina egna bönder.

Och vem kan stå emot den mördande konkurrensen från ett högmekaniserat jordbruk i USA där pesticider och andra kemiska tillsatser får grödorna att växa i rekordfart men som rent hälsomässigt har sina konsekvenser.

“Plan Puebla-Panama” i Mesoamerika

Jag frågade Hector Maravillo från det kommunistiska ungdomsförbundet i Mexiko hur han ser på militariseringen av det mexikanska samhället som har blivit följden av detta avtal?

– USA har med förevändningen av att bekämpa knarkkartellerna och terrorismen drivit på militariseringen av Mexiko. Det är en klassisk antiupprorspolitik som har som målsättning av att vingklippa eller neutralisera de folkliga protesterna, säger Maravillo.

USA införde “Plan Puebla-Panama” som har som mål att skapa en infrastruktur från den mexikanska industristaden Puebla via hela Centralamerika för att sluta i Panama. Denna infrastruktur ska tillfredsställa transporterna från norr för USA:s transnationella bolag och export men samtidigt ta över Mesoamerikas (Mexiko&Centralamerika) naturresurser så som gruvfyndigheter, sötvatten eller energitillgångar som vattenkraften.

Men infrastrukturen handlar också om en militär kontroll av regionen.

– I kölvattnet av Plan Puebla-Panama har indiansamhällen och ursprungsbefolkningar fördrivits från sina samhällen där de levt i tusentals år. Deras marker har blivit exproprierade av regeringarna som överlämnar markerna till de transnationella företagen. I södra och mellersta Mexikos kustområden har många drabbats.

Alan Garcia, 14, lenkaindian besköts och sårades när militären öppnade eld mot honom och hans far, när de sedan ett år tillbaka blocklerar infarten till Río Blanco, i länet Intibuca, i Honduras där ett transnationells energibolag vill bygga ett kraftverk mitt i lenkaindianerna tusenåriga marker. Alans far avled av skottskadorna.

Militärkuppen i Honduras

I andra centralamerikanska länder som till exempel Honduras, överlämnade kuppregimen som upprättades efter militärkuppen den 28 juni 2009, nästan 50 koncessioner till transnationella gruv- och energibolag. De tog över vattendrag som ska förvandlas till privata kraftverk som i sin tur ska sälja energi till staten.

Andra bolag har upprättat hela parker av vindkraftverk som har fördrivit flera indiansamhällen.

På både Atlantkusten (Karibien) som vid stilla havet, har den nuvarande regeringen Juan Orlando Hernandez upplåtit koncessioner för internationellt finans-och storkapital som på dessa två strategiska kuster ska upprätta egna ministater kallade för “Ciudades Modelos”, Modellstäder. Bolaget får koncession under 99 år där det ges rätten att upprätta sina egna lagar. Allt detta applåderas av USA-ambassaden i Tegucigalpa.