MÉXICO: Manuel López Obrador, ¿un consecuente luchador popular o un representante de una nueva corriente de la burguesía mexicana?

Manuel López Obrador en las elecciones 2006 cuando fue robado de la victoria electoral flagrantemente. FOTO: DICK EMANUELSSON.

MÉXICO: Manuel López Obrador, ¿un consecuente luchador popular o un representante de una nueva corriente de la burguesía mexicana?

Por Dick & Miriam Emanuelsson

Tegucigalpa, Honduras, 27 de octubre de 2018 / En el Foro Mesoamericano de Alba y Movimientos sociales, clausurado el sábado pasado en Tegucigalpa, capital de Honduras conversamos con Marcos Tello, dirigente nacional del Movimiento de Liberación Nacional [MLN] de México y del Nuevo País y uno de los intelectuales más importantes de Latinoamérica.

EN LA 1ª PARTE de la extensa entrevista de 80 minutos conversamos sobre el tema ¿cómo interpretar la crisis actual de la izquierda y de los movimientos sociales en la actual coyuntura y, por ejemplo, la derrota electoral en un país tan importante para la izquierda latinoamericana como Brasil?

EN LA 2ª PARTE de la entrevista Tello analiza la situación de México, su propio país en donde el dirigente nacional ha jugado un papel importante en el debate de impulsar una Asamblea Nacional Constituyente que culminó con una asamblea en San Cristobal en Chiapas con más de 30.000 delegados de todo México.

Marcos Tello, dirigente nacional del Movimiento de Liberación Nacional [MLN] de México y del Nuevo País. FOTO: MIRIAM EMANUELSSON.

Y ahora AMLO, como lo llaman cariñosamente en México, que asume la presidencia el 1º de diciembre ¿México iniciará una nueva época con Manuel López Obrador detrás el timón y trabajará con el pueblo a su lado?

Nos responde que AMLO no va a romper con el Poder Fáctico sino gobernar junto con ellos.

LOS ESTUDIANTES de La Escuela Normal Rural Raúl Isidro Burgos, mejor conocida como Escuela Normal Rural de Ayotzinapa donde el terrorismo de estado despareció 43 de ellos el 26 de septiembre de 2014.

Hace un relato histórico de éste político mexicano que arrasó con el tripartidismo, PRI, PAN y PRD en las elecciones pasadas y su partido Morena que logró una amplia mayoría en el congreso mexicano.

También puntualiza la crisis de la izquierda mexicana en donde partido como el PT, que respaldó la candidatura de AMLO, se encuentra en una crisis profunda por diferentes razones.

Lo que subraya Tello como elemento fundamental son los movimientos sociales de una gran y rica diversidad en la nación azteca, que la correlación de fuerza tiene que cambiarse y forzar al nuevo presidente de romper con la vieja forma de hacer política con el Poder Fáctico, de no cometer los mismos errores que dio fundamento para un fascista como el Bolsonaro de llegar al poder en Brasil el domingo pasado.

Lo que es más importante que nunca es que los pueblos de Mesoamerica, los países de Centroamerica y de México, se unen sus lazos e intensifiquen el trabajo en conjunto. El Foro Mesoamericano de Alba y Movimientos sociales, recién clausurado fue un gran éxito, dice Tello, “mejor que de las expectativas. Y en el mes de mayo de 2019 nos vemos en México para un nuevo Foro”.

Ve y escucha la entrevista:

Manuel López Obrador ¿represente popular o de una nueva corriente de la burguesía? [2]

https://youtu.be/l7aAAMXukH0

Ve la 1ª parte de la entrevista con Marcos Tello:

¿Cómo interpretar la crisis actual de la izquierda y de los movimientos sociales en la actual coyuntura?

https://youtu.be/IZqBkxhHnhU

I skuggan av massakern den 2 oktober 1968 Reportage Mexiko: Porträtt av en REVOLUTIONÄR

Lucio Cabañas, utexaminerad lärare från Ayotzinapa och grundare av den största gerillan under 1960- och 70-talet, de Fattigas Parti.

I skuggan av massakern den 2 oktober 1968

Reportage Mexiko: Porträtt av en REVOLUTIONÄR

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2018-10-03 / Få i utlandet har egentligen beskrivit förspelet och den politiska situationen i Mexiko innan massakern den 2 oktober 1968 i Mexico City, dagarna innan starten av Sommar-OS. Det handlade inte, som i Paris och andra europeiska huvudstäder om en i första hand studentrevolt utan ett utbrett missnöje från bönder och arbetare som i den mexikanska huvudstaden exploderade i en ohygglig massaker på hundratals människor.

David Cabañas.

Foto: Miriam Emanuelsson

Det berättade David Cabañas, före detta gerillasoldat när vi träffade och intervjuade honom i mitten av 2015. Han var bror till Lucio Cabañas, grundaren av den största mexikanska gerillan på 1970-talet, El Partido de los Pobres, de Fattigas Parti, med sitt huvudsakliga säte i delstaten Guerrero.

David Cabañas är den enkle mannen, nästan lite blyg men med en stålhård övertygelse om att Revolutionen och Socialismen är det enda som kan rädda både Mexiko, mänskligheten som planeten. 

Lucio Cabañas var den unge lantarbetarsonen som läste till lärare på den rurala lärarhögskolan Ayotzinapa. Den 18 maj 19671967 talade han på ett massmöte i sin hemstad Atocay de Alvarez i den fattiga delstaten Guerrero. Halvmilitära polisstyrkor hade uppgiften att gripa och döda Lucio men han räddades av invånarna som omringade och omfamnade honom. Fem människor dödades och många sårades.

För Lucio Cabañas var det en bekräftelse på att det politiska utrymmet hade reducerats till noll och kampen lyftes till en högre nivå i Mexiko då Cabañas fattade beslutet att inleda den politiska-väpnade kampen.

El Partido de los Pobres, de Fattigas Parti, grundades den 18 maj 1967, sa David Cabañas när vi gick på La Reforma-gatan i huvudstaden i en demonstration tillsammans med föräldrarna till de 43 försvunna från samma rurala högskola som Lucio hade studerat på och utbildats till lärare.

– Den folkliga indignationen efter massakern var total. Bönderna ropade till Lucio; ”låt oss gå över staden med våra machetes och göra slut på ´Los Caciques´, borgerskapet i staden”!

– Men Lucio försökte lugna dem och sa; ”kamrater, vi måste förbereda kampen bättre”!

David Cabañas omfamnar studenter från Ayotzinapa och många mumlar lågt om att vad Mexiko behöver är en andra version av De Fattigas Parti, som när armén slaktade hundratals mexikaner den 2 oktober 1968 hade konsoliderats stora delar av delstaten Guerrero och ett antal andra delstater. Gerillakampen växte gradvist i styrka och polisk medvetenhet och struktur. Men den 2 oktober 1968 fanns fortfarande inte den nödvändiga struktur som fodrades för välta den repressiva regimen över ända.

Och mot Guerrero styrde generalernas sina blickar för att en gång för alla tysta De Fattiga Parti som växte till en irreguljär armé.

Läs hela reportaget i följande länk:

http://mexdickema.blogspot.com/2016/02/reportage-mexiko-6-portratt-av-en.html

Mexikos näste president säger att han ska ersätta armén med ett Civilgarde i bekämpningen av våld och drogkarteller

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2018-10-01 / Andres Manuel Lopez Obrador tillträder presidentposten 1 december i år. I lördags svor han att han aldrig kommer att sätta in armén mot folket som skedde för 50 år sedan på samma torg som EMLO uttalade löftet. Det var på ”De Tre Kulturernas Torg” i zonen Tlatelolco i kommunen Cuauhtémoc i huvudstaden Mexico City, som hundratals studenter slaktades av militären när de höll en fredlig manifestation den 2 oktober 1968. Det var i skuggan av Sommar-OS i Mexiko.

Andres Manuel Lopez Obrador.
FOTO: DICK EMANUELSSON

– På detta historiska torg lovar vi att aldrig någonsin använda armén mot Mexikos folk. Vi kommer att upplösa generalstaben och (i dess ställe) skapa ett Civilgarde som kommer att begränsa användandet av våld och garantera de mänskliga rättigheterna, underströk AMLO inför jublande människor.

Av Mexikos presidenter är Lopez Obrador den som fått mest röster någonsin i ett val. Men han står inför gigantiska problem efter två decennier av en ren nyliberal ekonomisk politik som skapat ett klassamhälle med en fattigdom och skriande misär som är hjärtskärande när man besöker landsbygden eller fattigområdena i de större städerna.

Video massakern 1968:

https://youtu.be/Tw2KsKXrF5o

”Kriget mot drogkartellerna”

Det som utlandet och medierna främst registrerar är våldet och drogkartellernas makt. Få av dessa medier noterar till exempel USA:s lönsamma vapenexport till Mexiko, både den som går till staten, delstaterna som till kommunerna. Men där finns också USA:s militärindustriella komplex som tjänar grova pengar på export av vapen till drogkartellerna.

Det var president Felipe Calderon som inledde militariseringen av Mexiko i vad han kallade för ”Kriget mot drogkartellerna” och den organiserade brottsligheten. Sedan dess har antalet offer för våldet och drogernas kommersialisering bara ökat, trots att USA:s antinarkotikaorgan eller FBI har fått legal status att operera med vapen i Mexiko utan att behöva få de mexikanska rättsliga myndigheternas tillstånd.

Mer DEA-agenter, mer våld och drogexport

Trots allt fler DEA-agenter har våldet och knarket ökat i omfattning. Exakt samma förhållande råder i Centralamerika där dessutom Colombia har fått uppgiften att fortbilda de honduranska poliserna eller militärerna. Men resultatet är fatalt, raka motsatsen än vad målsättningen vill. I Colombia odlas det i dag sex gånger kokabuskar än under Pablo Escobars gyllene år.

I Mexiko mördas varje dag 85 personer eller 25 per 100.000 invånare. Som jämförelse kan nämnas Honduras som 2016 hade 59 per 100.000 invånare, mer än dubbelt jämfört med Mexiko. År 2011 låg siffran på 86,5, den högsta i världen i länder utanför krig eller väpnad konflikt. Städer som San Pedro Sula registrerade 2011-2013 makabra siffror som 156 per 100.000 invånare. 2017 sjönk den siffran till 42,8.

Men Lopez Obrador har inga möjligheter att bara dra in armén eller marinen från att patrullera innan en ny styrka har skapats. Drogkartellerna förfogar över stora irreguljära arméer ute i flera av delstaterna där de oftast utgör statsmakten.

Rafael Barajas Duran

“Narkotikahandel för Oskyldiga
(i stället för “Dummies”)

Rafael Barajas Duran är en i Mexiko mycket omtyckt och känd författare och tecknare. Han står bakom boken “Narcotráfico para Inocentes. El narco en México y quien lo U.S.A.”, “Narkotikahandel för Oskyldiga (i stället för “Dummies”). Knarket i Mexiko och den som använder den”, en klar anspelning på USA för ”usa” på spanska betyder just använda.

Den första editionen gavs ut redan 2011. Men under vårt besök i Mexiko i april-maj 2015 gavs en aktualiserad version ut med innehåll som berör Calderons efterföljare, PRI-partiets Enrique Peña Nieto.

Med Barajas samspråkade vi med för att förstå problematiken kring ”Kriget mot Drogerna”, vilka som står bakom, vem och vilka som tjänar på denna trafik och vilka som INTE vill bekämpa drogerna.

Läs intervjun i följande länk:

http://mexdickema.blogspot.com/2015/08/drogkartellerna-i-mexiko-vi-star.html

Folkliga massprotester i Mexiko mot en kraftig höjning av bränslepriserna

Repression och provokationer har kännetecknat de fredliga massprotesterna mot "El Gasolinazo", den kraftiga höjningen av priserna på bensin och diesel den 1 januari 2017. En polis har dödats och 700 har gripits vid denna pressläggning.

Folkliga massprotester i Mexiko mot en kraftig höjning av bränslepriserna

Av Dick Emanuelsson

Massprotester pågår sedan årsskiftet efter att regeringen Enrique Peña Nieto höjde priserna på bensin-och diesel med 20 procent den 1 januari. En dödad, massor av skadade och vid denna pressläggning 1500 gripna av den federala polisen.

Det är den högsta höjningen av bränslepriserna på 20 år. Barrikader har rests i ett hundratal städer. Bensinmackar har ockuperats och många har vandaliserats, i vad som verkar vara provokationer av aktivister från regeringspartiet PRI.

President Enrique Peña Nieto är skakad.

– Justeringen av bensinpriset är inte ett resultat varken av Energireformer eller av Skattereformen och det har heller inte en bakgrund i höjningen av skatterna, sa en skakad Nieto när han framträdde i nationell direktsändning i slutet av förra veckan.

Men presidenten påminns nu av sina politiska motståndare om att det var just dessa reformer som Nieto påstod skulle sänka bensinpriserna, ett löfte som han hade utfärdat under valkampanjen 2012 och som han upprepade nästa varje år fram tills den 31 december 2016 då beslutet blev officiellt; bensin&diesel ska höjas med 20 procent från och med i morgon.

Nyliberal nivellering av priset

José Humberto Montes de Oca Luna är internationell sekreterare i SME, Sindicato Mexicano de Electricistas, ett av Mexikos stridbaraste fackförbund som organiserar de anställda inom den statliga delen av landets elbolag. Till Flamman säger han att det vi nu ser är resultatet av på gator och torg är konsekvenserna den nyliberala modellens härjningar som slår mot en stor majoritet av Mexikos befolkning.

– Argumentet för en höjning av bensinpriset är att det nivellerar priset med den internationella marknaden. I verkligheten anser SME att det är Energireformen som haltar. Reformen godkändes i december 2013 och öppnade för en privat exploatering av olja och elektricitet och för det utlovades lägre bränslepriser. Reformen satte stopp för det statliga Pemex (Petroleos Mexicanos) monopol på energimarknaden i Mexiko, det vill säga en eftergift för det internationella kapitalet.

José Humberto Montes de Oca Luna är internationell sekreterare i SME. FOTO: DICK EMANUELSSON.

Importerar bränsle från USA

Pemex är ett mexikanskt statligt petroleum- och naturgasbolag som verkar i alla delar av petroleumindustrin och dagligen producerar omkring 2,5 miljoner fat petroleum och sex miljoner kubikmeter naturgas. De har sex oljeraffinaderier, åtta kemisk-tekniska anläggningar, nio naturgasanläggningar och 83 terminaler för transport av petroleum och naturgas via både land och till sjöss. Pemex har också fler än 10.000 bensinstationer runt om i landet.

– Med Energireformen har den märkliga situationen uppstått att vi köper bensin från USA. Folk som bor i gränstrakterna och kör över till USA-sidan köper bensin billigare där än i Mexiko. Det oljeproducerande Mexiko exporterar 80 procent av sin olja till utlandet.

– Det andra problemet är att Pemex tidigare bidrog med nästan 40 procent av statens inkomster, pengar från de vinster som Pemex genererade. Dessa bidrag till staten är i dag mer eller mindre borta efter att stora delar av Pemex har privatiserats och staten investerar inte i företaget. Därför lägger nu regeringen bördorna på det mexikanska folkets axlar.

Repression

Pemex är onekligen i kris med förluster på 40 miljarder dollar 2015 och en skuld på nära 100 miljarder dollar. På det ska vi lägga det faktum att företagets raffinaderier inte har underhållits eller fått de nödvändiga investeringar vilket gjort att deras kapacitet har sjunkit till 60 procent. Förväntningarna för 2017 är en dagsproduktion på mindre än två miljoner fat per dag, den lägsta siffran sedan 1980 och drygt hälften av vad landet förbrukar. Oljelandet Mexiko tvingas importera den andra hälften från USA.

President Nieto försökte försvara prishöjningen när han framträdde på ”Sjuksköterskornas Dag” den 6 januari.

– Det är för att slå vakt om de sociala programmen och försvara de som lite har, sa Nieto till pressen och sjuksköterskorna.

Men talet övertygar inte mexikanerna som i massor har gått ut på gator och torg för att protestera. Statens och presidentens svar har varit skoningslös och repressiv, säger Montes. Enbart i delstaten Veracruz har 300 personer gripits.

– På många håll har människorna gått ut spontant för att protestera för höjningen av priserna på bensin- och diesel slår på alla priser i samhället. Det finns en utbredd vrede som uttrycks i ett fredligt folkligt motstånd.

Regeringsprovokationer?

Men, säger fackföreningsledaren Montes, det finns grupper som verkar komma från regeringspartiet (PRI) som har framkallat våldsamheter och vandalism.

– Det finns indikationer på att dessa organiserade grupper vill framkalla ingripande från statens repressiva organ mot det berättigade folkliga missnöjet. Dessa grupper har som mål att bryta den breda enighet som råder om att slå tillbaka de våldsamma prishöjningarna.

Det är inte bara höjningar på bensin och diesel som slår mot mexikanernas levnadsstandard. I slutet av januari kommer även priserna på el- och naturgas att höjas. Den senare används i allmänhet i de mexikanska hushållen vilket återigen slår hårt mot familjer med många barn och låga inkomster.

För president Peña Nieto återstår det 18 månader av sin regeringsperiod som har varit kantad av många skandaler och korruption. Många vill redan i dag att Nieto avgår. De pekar på att enbart under hans period har priset på bensin och diesel ökat 48 procent.

[Audio] Masivas protestas populares en México en contra el ¡“Gasolinazo”!

Varios muertos y centenares de detenidos en las masivas manifestaciones y protestas en contra el “Gasolinazo”.

[Audio] Masivas protestas populares en México en contra el ¡“Gasolinazo”!

Habla José Humberto Montes de Oca Luna, Secretario Exterior del SME, Sindicato Mexicano de Electricistas

Por Dick Emanuelsson, Resumen Latinoamericano

TEGCUIGALPA-CIUDAD DE MÉXICO / 2017-01-06 / El aumento de los precios de gasolina y diésel con 20 por ciento sacude al gobierno del presidente Enrique Peña Nieto. Ya se reportan de varios muertos y centenares de detenidos en diferentes partes del estado mexicano.

Hay activistas enviados por el partido del gobierno del PRI que provocan con el pretexto para ejecutar la represión en contra de las grandes y pacíficas manifestaciones en todo el país, nos cuenta José Humberto Montes de Oca Luna, Secretario Exterior del SME, Sindicato Mexicano de Electricistas, uno de los sindicatos más combativos y clasistas de México en la siguiente entrevista.

Audio [13 min.]: 

Entrevista con José Humberto Montes de Oca Luna, Secretario Exterior del SME, Sindicato Mexicano de Electricistas 

https://app.box.com/s/3h7vkzw0gh5tugx21xzf63nhvimztwk1

José Humberto Montes de Oca Luna, Secretario Exterior del SME. FOTO: DICK EMANUELSSON.

Mexikanska lärare i uppror mot nyliberal utbildningsreform

Den federala polisen, som är mer militär än polisiär, sköt ihjäl 13 lärare i den lilla mexikanska staden Nochixtlán med knappt 20.000 invånare där lärarna gick ut och protesterade mot den nyliberala utbildningsreformen. Ställ dig frågan vilken reaktionen skulle ha blivit i Washington, Stockholm eller London om massakern hade ägt rum i Caracas eller Havanna? Men nu är det Mexiko, en till USA lojal högerregering där ingen "Demokratiska Charta" från OAS föreslås.

Mexikanska lärare i uppror mot nyliberal utbildningsreform

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2016-06-25 / Sedan två veckor pågår intensiva protester från miljoner lärare i Mexiko. Vägbarrikader, demonstrationer och konfrontationer har hittills kostat 13 lärare livet, ett dussin har försvunnit och över 200 har skadats.

Protesterna riktar sig mot den utbildningsreform som PRI-regeringen Enrique Peña Nieto införde 2013 men som på grund av de massiva protesterna inte har införts ännu i delstaten Oaxaca.

Det handlar i första hand om en ”värdering” av lärarna som ser reformen som ett försök att avskeda lärare och minska utbildningssektorn inom den offentliga sektorn. I stället gynnas den privata kommersiella utbildningssektorn.

– Protesterna handlar också om den klassiska nyliberala modellen om att decentralisera ansvaret för utbildningen, från staten till kommunerna, säger läraren David Estrada Baños, medlem av ledningen för avdelning 22 i Oaxaca, medlemsorganisation i CNTE, den Nationella Lärarsamordningen, till Flamman.

David Estrada Baños, talar på ett möte för lärarnas avdelning 22 för CNTE i Oaxaca.

Massaker på lärare

Det är i Oaxaca och den lilla kommunen Nochixtlán med knappt 20 000 invånare som den federala polisen öppnade eld mot hundratals lärare och demonstranter som deltog i demonstrationerna över hela Mexiko söndagen den 19 juni. En efter en föll lärarna till marken som färgades blodig. Videofilmerna visar tydligt att det är polisen som skjuter trots att den påstod att den utsattes för eldgivning från de obeväpnade lärarna.

Lärarna som byggde barrikader och försvarade sig med stenar, attackerades från alla håll, även från luften.

Lärarna begravs på den enkla begravningsplatsen i Nochixtlán.

När Flamman talar med David Estrada har han precis avslutat ett möte med ledningen för avdelning 22 i Oaxaca. Avdelningen är känd i Mexiko som en av de mest stridbara bland de fem miljoner mexikanska lärarna. På mötet gjordes en värdering av en veckas protester och antalet döda, sårade, försvunna och gripna lärare. På dagordningen stod också de kommande uppgifterna.

– Vi beslutade om nya blockader och vägspärrar på strategiska punkter i delstaten. Nya sociala och folkliga rörelser ansluter sig hela tiden till våra protester och organiserade föräldrar till skoleleverna blir allt aktivare, medvetna om att det är deras barns framtid som står på spel.

Samma dag som jag pratar på telefon med David Estrada har även en 24-timmarsstrejk bland hälsovårdsarbetare inom den offentliga sektorn, från städare och sjuksköterskor till läkare, brutit ut. ”Kampen är gemensam”, understryker Estrada.

– Lärarfacket har krävt seriösa förhandlingar och inte sektorsvisa eller delstatsvisa förhandlingar utan direkta förhandlingar med regeringen för att komma fram till en lösning. Och vi backar inte. Ursprungligen hade vi upprättat 19 blockader i Oaxaca, nu utökas dessa till 37, uppger Estrada.

Han berättar att medierna, som i andra latinamerikanska länder, inte visar en korrekt bild av vad som händer under protesterna. En reporter som bevakade händelserna sköts ihjäl och medierna citerade polisen som pekade ut lärarna som ansvariga, trots att deras enda vapen är stenar och barrikader.

– Oaxaca och delstaten Michoacán är två delstater där lärarna inte accepterar det sättet varpå som myndigheterna vill göra värderingen av lärarna. Det är ett sätt att avskeda lärare inom den allmänna skolan.

Delstaten Oaxaca är granne med delstaterna Guerrero och Chiapas med extrem fattigdom på landsbygden som är offer för en politik som gynnar transnationella gruvbolag som plundrar dessa delstater på sina rika mineraler.

”Kommunalisering” av utbildningen

I delstaten Oaxaca finns det över 570 kommuner och 16 olika ursprungsbefolkningar. Delstatsguvernörerna och kommunerna föreslås bli ansvariga för utbildningen i den decentralisering av Mexikos utbildningsväsende som reformen stipulerar.

– I konkreta uttryck handlar det om den tunga posten i budgeten som är lärarnas och andras löner, underhåll av skolor, byggnader, el, vatten och telefonkostnader, eller bygganden av nya skolor. Det är den andra tunga punkten i reformen som fått lärarna att demonstrera och protestera sedan 2013.

– Oaxaca är den delstat i Mexiko som har mest ursprungsbefolkningar, sammanlagt 16. Författningen säger att inför varje konstitutionell förändring måste befolkningen rådfrågas och det har man inte gjort. För kommunerna, speciellt de fattiga, blir det en ohållbar situation när de 13.000 skolorna i delstaten ska få sin budget beslutad av de kommunala myndigheterna. Oaxaca och delstaten Guerrero har de fattigaste kommunerna i hela Mexiko men rikt på mineraler, skog, vatten och andra naturresurser.

Förra lördagen demonstrerade tiotusentals lärare i centrala Mexiko City. Men de var inte ensamma, hundratals folkrörelser har anslutit sig till lärarnas strid och dessa grupper inte bara stöder lärarna utan ställer även egna krav på regeringen.

Dick Emanuelsson

I lördags demonstrerade tiotusentals lärare i huvudstaden Mexiko City till vilken ett 100-tal folkrörelser anslöt sig.

Entrevista con David Estrada Baños, de la seccional 22 del CNTE:

https://app.box.com/s/0dgja660868yt3htemb2r2yhn4e1rx4s

Fakta lärarfacket i Mexiko:

SNTE, Sindicato Nacional de Trabajadores de la Educación är det officiella regeringstrogna lärarfacket. Skandaliserat av en genomträngande korruption bildades 1974 i protest CNTE, la Coordinadora Nacional de Trabajadores de la Educación. Det är CNTE som har mobiliserat hundratusentals lärare under de senaste veckornas protester i Mexiko.

1989 utsågs Elba Esther Gordillo Morales till SNTE:s ordförande på livstid (Sic!). Hon tillhörde även ledningen för det lika korrumperade regeringspartiet PRI. Hon satt i 24 år som SNTE:s ordförande men fängslades 2013 anklagad för korruption, stöld av medlemmarnas pengar som placerades i flera bankkonton i utlandet samt inblandad i mord. I konflikten med PRI bildade hon partiet Nueva Alianza 2005. Hennes dotter nominerades och valdes till parlamentet.

Varje lärare och medlem betalar en (1) procent av sin lön i medlemsavgift till SNTE.

CNTE är den raka motsatsen till SNTE och har en klar politisk plattform i strid mot den nyliberala utbildningspolitiken. CNTE har krävt en demokratisering av SNTE.