I skuggan av massakern den 2 oktober 1968 Reportage Mexiko: Porträtt av en REVOLUTIONÄR

Lucio Cabañas, utexaminerad lärare från Ayotzinapa och grundare av den största gerillan under 1960- och 70-talet, de Fattigas Parti.

I skuggan av massakern den 2 oktober 1968

Reportage Mexiko: Porträtt av en REVOLUTIONÄR

Av Dick Emanuelsson

TEGUCIGALPA / 2018-10-03 / Få i utlandet har egentligen beskrivit förspelet och den politiska situationen i Mexiko innan massakern den 2 oktober 1968 i Mexico City, dagarna innan starten av Sommar-OS. Det handlade inte, som i Paris och andra europeiska huvudstäder om en i första hand studentrevolt utan ett utbrett missnöje från bönder och arbetare som i den mexikanska huvudstaden exploderade i en ohygglig massaker på hundratals människor.

David Cabañas.

Foto: Miriam Emanuelsson

Det berättade David Cabañas, före detta gerillasoldat när vi träffade och intervjuade honom i mitten av 2015. Han var bror till Lucio Cabañas, grundaren av den största mexikanska gerillan på 1970-talet, El Partido de los Pobres, de Fattigas Parti, med sitt huvudsakliga säte i delstaten Guerrero.

David Cabañas är den enkle mannen, nästan lite blyg men med en stålhård övertygelse om att Revolutionen och Socialismen är det enda som kan rädda både Mexiko, mänskligheten som planeten. 

Lucio Cabañas var den unge lantarbetarsonen som läste till lärare på den rurala lärarhögskolan Ayotzinapa. Den 18 maj 19671967 talade han på ett massmöte i sin hemstad Atocay de Alvarez i den fattiga delstaten Guerrero. Halvmilitära polisstyrkor hade uppgiften att gripa och döda Lucio men han räddades av invånarna som omringade och omfamnade honom. Fem människor dödades och många sårades.

För Lucio Cabañas var det en bekräftelse på att det politiska utrymmet hade reducerats till noll och kampen lyftes till en högre nivå i Mexiko då Cabañas fattade beslutet att inleda den politiska-väpnade kampen.

El Partido de los Pobres, de Fattigas Parti, grundades den 18 maj 1967, sa David Cabañas när vi gick på La Reforma-gatan i huvudstaden i en demonstration tillsammans med föräldrarna till de 43 försvunna från samma rurala högskola som Lucio hade studerat på och utbildats till lärare.

– Den folkliga indignationen efter massakern var total. Bönderna ropade till Lucio; ”låt oss gå över staden med våra machetes och göra slut på ´Los Caciques´, borgerskapet i staden”!

– Men Lucio försökte lugna dem och sa; ”kamrater, vi måste förbereda kampen bättre”!

David Cabañas omfamnar studenter från Ayotzinapa och många mumlar lågt om att vad Mexiko behöver är en andra version av De Fattigas Parti, som när armén slaktade hundratals mexikaner den 2 oktober 1968 hade konsoliderats stora delar av delstaten Guerrero och ett antal andra delstater. Gerillakampen växte gradvist i styrka och polisk medvetenhet och struktur. Men den 2 oktober 1968 fanns fortfarande inte den nödvändiga struktur som fodrades för välta den repressiva regimen över ända.

Och mot Guerrero styrde generalernas sina blickar för att en gång för alla tysta De Fattiga Parti som växte till en irreguljär armé.

Läs hela reportaget i följande länk:

http://mexdickema.blogspot.com/2016/02/reportage-mexiko-6-portratt-av-en.html