Folkliga massprotester i Mexiko mot en kraftig höjning av bränslepriserna

Repression och provokationer har kännetecknat de fredliga massprotesterna mot "El Gasolinazo", den kraftiga höjningen av priserna på bensin och diesel den 1 januari 2017. En polis har dödats och 700 har gripits vid denna pressläggning.

Folkliga massprotester i Mexiko mot en kraftig höjning av bränslepriserna

Av Dick Emanuelsson

Massprotester pågår sedan årsskiftet efter att regeringen Enrique Peña Nieto höjde priserna på bensin-och diesel med 20 procent den 1 januari. En dödad, massor av skadade och vid denna pressläggning 1500 gripna av den federala polisen.

Det är den högsta höjningen av bränslepriserna på 20 år. Barrikader har rests i ett hundratal städer. Bensinmackar har ockuperats och många har vandaliserats, i vad som verkar vara provokationer av aktivister från regeringspartiet PRI.

President Enrique Peña Nieto är skakad.

– Justeringen av bensinpriset är inte ett resultat varken av Energireformer eller av Skattereformen och det har heller inte en bakgrund i höjningen av skatterna, sa en skakad Nieto när han framträdde i nationell direktsändning i slutet av förra veckan.

Men presidenten påminns nu av sina politiska motståndare om att det var just dessa reformer som Nieto påstod skulle sänka bensinpriserna, ett löfte som han hade utfärdat under valkampanjen 2012 och som han upprepade nästa varje år fram tills den 31 december 2016 då beslutet blev officiellt; bensin&diesel ska höjas med 20 procent från och med i morgon.

Nyliberal nivellering av priset

José Humberto Montes de Oca Luna är internationell sekreterare i SME, Sindicato Mexicano de Electricistas, ett av Mexikos stridbaraste fackförbund som organiserar de anställda inom den statliga delen av landets elbolag. Till Flamman säger han att det vi nu ser är resultatet av på gator och torg är konsekvenserna den nyliberala modellens härjningar som slår mot en stor majoritet av Mexikos befolkning.

– Argumentet för en höjning av bensinpriset är att det nivellerar priset med den internationella marknaden. I verkligheten anser SME att det är Energireformen som haltar. Reformen godkändes i december 2013 och öppnade för en privat exploatering av olja och elektricitet och för det utlovades lägre bränslepriser. Reformen satte stopp för det statliga Pemex (Petroleos Mexicanos) monopol på energimarknaden i Mexiko, det vill säga en eftergift för det internationella kapitalet.

José Humberto Montes de Oca Luna är internationell sekreterare i SME. FOTO: DICK EMANUELSSON.

Importerar bränsle från USA

Pemex är ett mexikanskt statligt petroleum- och naturgasbolag som verkar i alla delar av petroleumindustrin och dagligen producerar omkring 2,5 miljoner fat petroleum och sex miljoner kubikmeter naturgas. De har sex oljeraffinaderier, åtta kemisk-tekniska anläggningar, nio naturgasanläggningar och 83 terminaler för transport av petroleum och naturgas via både land och till sjöss. Pemex har också fler än 10.000 bensinstationer runt om i landet.

– Med Energireformen har den märkliga situationen uppstått att vi köper bensin från USA. Folk som bor i gränstrakterna och kör över till USA-sidan köper bensin billigare där än i Mexiko. Det oljeproducerande Mexiko exporterar 80 procent av sin olja till utlandet.

– Det andra problemet är att Pemex tidigare bidrog med nästan 40 procent av statens inkomster, pengar från de vinster som Pemex genererade. Dessa bidrag till staten är i dag mer eller mindre borta efter att stora delar av Pemex har privatiserats och staten investerar inte i företaget. Därför lägger nu regeringen bördorna på det mexikanska folkets axlar.

Repression

Pemex är onekligen i kris med förluster på 40 miljarder dollar 2015 och en skuld på nära 100 miljarder dollar. På det ska vi lägga det faktum att företagets raffinaderier inte har underhållits eller fått de nödvändiga investeringar vilket gjort att deras kapacitet har sjunkit till 60 procent. Förväntningarna för 2017 är en dagsproduktion på mindre än två miljoner fat per dag, den lägsta siffran sedan 1980 och drygt hälften av vad landet förbrukar. Oljelandet Mexiko tvingas importera den andra hälften från USA.

President Nieto försökte försvara prishöjningen när han framträdde på ”Sjuksköterskornas Dag” den 6 januari.

– Det är för att slå vakt om de sociala programmen och försvara de som lite har, sa Nieto till pressen och sjuksköterskorna.

Men talet övertygar inte mexikanerna som i massor har gått ut på gator och torg för att protestera. Statens och presidentens svar har varit skoningslös och repressiv, säger Montes. Enbart i delstaten Veracruz har 300 personer gripits.

– På många håll har människorna gått ut spontant för att protestera för höjningen av priserna på bensin- och diesel slår på alla priser i samhället. Det finns en utbredd vrede som uttrycks i ett fredligt folkligt motstånd.

Regeringsprovokationer?

Men, säger fackföreningsledaren Montes, det finns grupper som verkar komma från regeringspartiet (PRI) som har framkallat våldsamheter och vandalism.

– Det finns indikationer på att dessa organiserade grupper vill framkalla ingripande från statens repressiva organ mot det berättigade folkliga missnöjet. Dessa grupper har som mål att bryta den breda enighet som råder om att slå tillbaka de våldsamma prishöjningarna.

Det är inte bara höjningar på bensin och diesel som slår mot mexikanernas levnadsstandard. I slutet av januari kommer även priserna på el- och naturgas att höjas. Den senare används i allmänhet i de mexikanska hushållen vilket återigen slår hårt mot familjer med många barn och låga inkomster.

För president Peña Nieto återstår det 18 månader av sin regeringsperiod som har varit kantad av många skandaler och korruption. Många vill redan i dag att Nieto avgår. De pekar på att enbart under hans period har priset på bensin och diesel ökat 48 procent.